Under en middagsbjudning kom frågan om Israel och Palestina på tal. Jag började säga något, varpå värdinnan inflikade till de övriga gästerna att jag är judinna. Som om det vore viktigt att känna till min religiösa tillhörighet innan jag kom till tals.
När Richard Jomshof (SD) i SVT:s Agenda försökte förklara terrordåden i Paris angav han religionen islam. Det är något med religionen i sig, menade han, som gör att vissa begår terrorbrott. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, påpekade samtidigt att en majoritet av muslimer avvisar våld.
Det blir allt vanligare att undersöka vad muslimer tycker. I Sverige är det svårt att utföra sådana attitydundersökningar eftersom vi inte kartlägger människors religiösa tillhörighet, men det sker i flera andra länder. I alla former av opinionsundersökningar brukar svaren brytas ner för olika grupper. Vi vet till exempel att det är vanligare att män än kvinnor sympatiserar med främlingsfientliga partier och att yngre personer är mer positivt inställda till homosexuellas rättigheter. Vad tycker då muslimer om terrorism? Det beror på vilken muslim du frågar.
Och hur du frågar.
Enligt en global undersökning tycker till exempel 46 procent av muslimer i Palestina att självmordsbombningar ibland kan rättfärdigas, jämfört med tre procent av muslimer i Pakistan. En studie utförd i Storbritannien visar hur svaren varierar kraftigt om frågan till exempel handlar om huruvida man aktivt stödjer självmordsbombningar eller om man enbart kan förstå motiven bakom, även om man inte sympatiserar med dem.
Samma studie frågade också icke-muslimer om terrorism kunde rättfärdigas under vissa omständigheter. Stora andelar svarade ja beroende på vilka dessa omständigheter var. Till exempel stödde en majoritet terrorism utförd gentemot en ockupationsmakt, medan 12 procent tyckte att terrorism kunde rättfärdigas för att skydda sin kultur. Detsamma gällde för muslimerna i studien.
En opinionsundersökning kan också bidra med viktig information om hur attityder formas. Uppenbarligen är det inte islam i sig som ger upphov till åsikter om terrorism. Varför tycker muslimer i Palestina och Pakistan annars så olika? Däremot kan vi av detta lära oss hur viktigt det politiska sammanhanget är för människors inställning till våld.
Snarare än att ta reda på vad muslimer tycker generellt är det mer intressant att veta i vilka sammanhang som stöd för terrorism ökar.
Information om vad alla 1,6 miljarder muslimer tycker i genomsnitt säger knappast något om varför några galningar på vissa platser blir terrorister. Men i vissa sammanhang kanske en persons muslimska identitet blir mycket viktigare än i andra och den identiteten kanske formas i en extremistisk riktning.
Främlingsfientliga sympatier orsakas inte av att man föds med manligt kön, lika lite som att vara muslim leder till den ena eller andra åsikten. Forskning och sannolikhetslära i all ära. Men vad jag tycker, det bestämmer jag själv.
Clara Sandelind forskar om nationalism och attityder till invandring vid University of Sheffield.