Dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var på dåligt humör och örfilade sina allianskollegor för att de gjorde försvarspolitiska utspel utanför regeringssamarbetet.
Miljöpartiets språkrör Åsa Romson – numera vice statsminister – deklarerade att EU i stället för försvar borde satsa på en diplomatisk fredskår. Det mest överraskande beskedet kom från Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt, som förklarade att partiet ville öka försvarsanslaget.
Värdigast var Finlands president Sauli Niinistö som märkbart kämpade med sin diplomati och irritation över Sveriges försvarspolitiska undfallenhet.
I månadsskiftet februari/mars ritades den europeiska kartan om. Ryssland annekterade Krimhalvön med gröna män och cyniska lögner. Mest besvärade verkade Moderaterna vara. Bara två år tidigare hade försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren (M) entusiastiskt twittrat om att Rysslands fokus minsann riktats österut och att Europa var säkrare än på länge.
Nedskjutningen av passagerarplanet MH17 i juli var ännu en tragisk påminnelse om att så inte är fallet.
I maj presenterades så äntligen försvarsberedningen sin slutrapport. Presskonferensen blev en kaotisk historia, där Widegren valde att angripa Socialdemokraterna för bristande ansvarstagande och vägrade att svara på frågor inför den samlade presskåren.
Under hösten undertecknade Sverige ett värdlandsavtal med NATO, men den nytillträdde statsministern Stefan Löfven (S) markerade tydligt i regeringsförklaringen att ett svenskt medlemskap varken var aktuellt eller önskvärt.
Valet förde dock med sig en ny försvarsminister i den ypperlige Peter Hultqvist (S). Regeringssamarbetet betydde att Miljöpartiet bland annat fick acceptera en ny generation Gripen-plan. Rimligtvis får partiet bära med sig denna kovändning även om det inte får vara med och bilda regering efter nyvalet.
Ungefär samtidigt passade Hultqvist på at bortse från diplomaten Tomas Bertelmans Nato-utredning, beställd av alliansregeringen. Syftet var att utreda om Sverige skulle utreda förutsättningarna för ett medlemskap. En i sig absurd uppgift.
Hösten blev dramatisk. Under ubåtsjakten i oktober i Stockholms skärgård lyckades Försvarsmakten mobilisera föredömligt snabbt
I kombination med en omfattande ökning av ryska flygprovokationer mot Baltikum och Finland – och även gentemot svenskt territorium – har det gjort att vi har påmints om att säkerhetssituationen i närområdet återgått till gamla tiders osäkerhet.
Detta illustrerades vidare genom att regeringen nyligen fattade beslut om att återinföra repövningar för upp till 7 500 värnpliktiga – men först i slutet av 2015.
Mycket kan ha hänt till dess, vare sig vi vågar föreställa oss det eller inte.
Csaba Bene Perlenberg är liberal skribent med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik.