I slutet av juli kollapsade slutförhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) om ett avtal som skulle ta bort en massa tull- och handelsbyråkrati. Förutom att stimulera handel skulle avtalet spara pengar åt regeringar. Det var bara en liten del av det man för 13 år sedan hoppades skulle bli ett stort handelsavtal. Men vinsterna skulle ändå bli stora.
Handelspolitisk vanvård börjar nu bli ett världsekonomiskt problem.
Globalt samarbete i handelspolitik har inte fungerat sedan kalla krigets dagar. Under 1990- och 2000-talen spelade det inte så stor roll att nya avtal inte skrevs. Världshandeln växte ändå rekordsnabbt. Mer än två miljarder människor klev in i världsekonomin – och det var just genom handel som Kina och andra länder började få sitt välstånd att växa.
Men världsekonomin har klivit in i en ny fas. Världshandeln växer knappt längre. Svensk varuhandel sjönk med fyra procent i fjol. Kinas export till Europa och USA brukade växa med mer än 15 procent per år. Men ifjol stod den helt still – och under 2012 föll den.
Det kommer inte att bli bättre. Europas ekonomi kommer att vara svag i ännu ett årtionde. Efterfrågan växer inte då ny tillväxt används för att betala tillbaka gamla skulder.
Företagen har stora outnyttjade resurser att ta i bruk innan de växlar upp investeringarna. Kinas och Indiens tillväxt faller. Sedan råvaruboomen tog slut har Brasilien, Ryssland – och andra länder som är rika på geologiska tillgångar – haft fallande tillväxt. Många hoppas på att USA:s ekonomiska återhämtning ska ge världsekonomin en skjuts. Men Amerikas tillväxt är bättre sett till förväntningarna än i realiteten.
Regeringar blir också allt mer uppfinningsrika i att införa nya former av protektionism. Finanskrisen under 2008 och 2009 triggade inte tullökningar av det slag som följde på kraschen 1929. Men den dolda protektionismen, med snillrika regleringar som hindrar utländsk konkurrens, växer.
Global Trade Alert, ett samarbete för att rapportera om ny protektionism, har sedan 2009 upptäckt mer än 4000 nya handelshinder i världen. Värst är protektionismen inom internet- och datatjänster. Land efter land inför nya regler med krav på datalokalisering eller förbud mot att transportera persondata över gränser. Den datadrivna ekonomin håller på att bli sluten.
Det nya WTO-avtalet skulle inte ha fört världsekonomin in på ett annan spår. Men en levande och respekterad världshandelsorganisation kommer att vara oerhört viktig framöver. Epoken med stora handelsliberaliseringar dog redan på 1990-talet. Under 2000-talet ömsade världen skinn. Nu är världen på väg mot protektionism.
Fredrik Erixon är chef för tankesmedjan ECIPE i Bryssel, som med finansiering från främst näringsliv i Sverige abetar med handelspolitik och internationella ekonomiska problem.