Han tävlar med Grekland om vilket land som kan bygga den högsta muren mot flyende. Det kallas push backs när flyktingar jagas bort med schäferhundar och extraanställda gränsvakter – människor som inte ges chans att söka asyl.
Det är olagligt, men i Bulgarien är det hyllat.
För flyktingarna som kommit – 9 000 asylsökande 2013 – dröjer asylprövningen länge, om den alls genomförs. Livet i väntan är trångt, ohygieniskt, hungrigt, inlåst och hotat. 62 procent av bulgarerna vill inte ta emot några flyktingar. Politiska förslag om stängda gränser, eller att flyktingar ska sättas i fängelse, är inte längre radikala. Högerextrema partier växer, nazistiska partier – grundlagsvidriga – bildas. Det fattigaste landet i EU:s syskonskara faller fritt.
Det talas om att "rensa städer" från flyktingar. Under en fotbollsmatch i huvudstaden Sofia hängdes en banderoll med texten "Död åt flyktingarna" upp. På husväggar står budskapet klottrat i klargult: "Ni är inte välkomna" och nyligen underströk en man detta genom att hota att sätta eld på sig själv om en flyktingförläggning byggdes i hans bostadsområde. Attacker mot flyktingar – och mot muslimska bulgarer som misstagits för syrier – är våldsamma, vanligt förekommande och ofta Facebookinitierade, organiserade av unga skalliga män i 20-årsåldern.
En syrisk man från Aleppo höggs i ryggen av Europas flyktingpolitik, för att använda ett bildligt uttryck som blev bokstavligt när 17-årige Ali höggs ner av skinheads i Sofia. EU:s flyktingpolitik, inte Bulgariens, för EU stoppar flyktingarna från att lämna Bulgarien. Sverige skickar, enligt Dublinförordningen om asylprövning i första EU-land, tillbaka syrier dit.
Trots att unionen numera har ett varningssystem så att flyktingar inte ska skickas till länder vars asylmottagning havererat har inga varningsklockor ringt för Bulgarien. UNHCR har krävt att överföringar ska stoppas, i alla fall under de kommande månaderna så att systemet ska kunna stöttas upp, men det har inte hörsammats. Syrier som hoppas att något annat EU-land ska respektera asylrätten möts med kalla handen och skickas tillbaka.
Situationen kompliceras av att bulgarisk lag fastslår att en person som inte kommit till sin asylintervju och inte återaktualiserats inom tre månader ska utvisas. Få Dublinprocesser går snabbare än tre månader.
Push backs är olagligt. Det kringgår det absoluta förbudet mot att utvisa till dödsfara eller tortyr. Om flyktingens asylskäl inte prövas, hur kan vi då garantera att individen tryggt kan återsändas?
Förbudet är inte bara absolut, det är också långtgående. Sverige som vet att Bulgarien kommer att utvisa syriska flyktingar gör sig skyldigt till samma brott mot förbudet som Bulgarien. Vi har ett ansvar, inte bara för att den bulgariska regeringen undersöker om taggtråd – riktig, inte retorisk – kan bekostas med EU-pengar, utan också för att vi möjliggör dessa utvisningar.
Frida Metso är psykolog som arbetar på ett center för torterade flyktingar.