Inte så bra föredömenorr om Medelhavet

För ett par månader sedan reste två män från Tunisiens inrikesdepartement till Sverige för att inspireras av vår asyllagstiftning.

Gästkrönika av Frida Metso2014-11-07 04:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tunisien, arabiska vårens vagga som nyligen genomfört sitt andra demokratiska val, vill ta ansvar för flyktingar. Männen verkade inte veta hur mycket svensk politik redan har påverkat dem.

Under diktaturen var flyktingar inte välkomna till Tunisien. De fängelseceller där de egna medborgarna torterades användes också för att spärra in asylsökande. Så när Tunisien 2011 startade arbetet med en asyllag var det helt nytt. Samtidigt spred sig revolutionen till Libyen och en miljon flyktingar flydde till Tunisien.

Med hjälp av FN har nästan alla kunnat återvända eller fått nya hem. Den pågående libyska konflikten gör att Tunisien fortsätter att sträva efter att säkra rättsläget för flyktingar. Det är ett imponerande arbete som görs, där olika länders lagar jämförs med ambitionen att man ska välja det bästa ur världens främsta system.

Tyvärr behövs det. 2011 öppnade tunisierna sina hem, men i dag när flyktingarna är färre och behovet upplevs som mindre lämnas många utan rättigheter och skydd. Möjligheten att söka asyl är liten och de fängelselika förvaren, där flyktingar kan placeras under utredningen, rapporteras vara överfulla. Vissa är inte i bättre skick än under diktaturtiden.

Att de flesta förvaren är byggda med euros skickar första varningssignalen. EU är inte den förebild som de två tunisiska besökarna hoppades på.

Italien och Tunisien har sedan diktaturtiden ett återtagandeavtal där Tunisien, i utbyte mot ersättning, godkänner att de som rest till EU via det nordafrikanska landet utan visum skickas tillbaka.

Samarbetet förnyades 2011. Återsändandet gör att flyktingar som lämnat Tunisien, eftersom det inte finns en asylprocess där, också nekas asylprövning i Italien. Det är dessutom straffbart att lämna Tunisien utan tillstånd. Därför riskerar exempelvis libyska flyktingar fängelse när de återsänds. I år skrev tio andra EU-länder, däribland Sverige, liknande avtal.

Jean-Pierre Cassarino, professor vid European University Institute skriver att samröret med EU varit negativt för asylrätten. Fokus har varit att hålla asylsökande ute ur EU. Mänskliga rättigheter har valts bort.

I Frankrike, med en stor tunisisk minoritet, är kritiken skarp – EU anklagas för att muta ett demokratiskt ungt land att förkasta sina humana värderingar.

De båda tunisiska herrarna fick under sitt besök se det goda som Sverige gör och det ansvar vi tar. Men de fick också höra hur asylrätten kringgås då man inte kan fly hit på laglig väg. Insåg de att EU:s gränspolitik har lett till att Tunisien snarare prioriterar att hindra flyktingars utresa än att värna asylrätten?

EU bär ett ansvar för att flyende inte får skydd i Tunisien utan tvingas vidare över Medelhavet, för att återsändas och fängslas i Tunisien. Så har vi bidragit till att forma världens nyaste asylprocess.

Frida Metso är psykolog och arbetar på ett center för torterade flyktingar.

Läs mer om