Vill du ha en lön som motsvarar din utbildningsnivå och den ansvarsbörda du kommer att få bära inom arbetet?
I så fall är en kvinnodominerad bransch inom offentlig sektor inte att rekommendera. Här finns nämligen av tradition och ohejdad vana några av de mest underbetalda yrkeskategorierna.
På min uppväxtort Åland hänger ett strejkhot för närvarande tungt i luften. Bakom detta står social- och hälsovårdens fackförbund, Tehy, där 93 procent av medlemmarna är kvinnor.
Tehy kräver rejält höjda löner för bland andra undersköterskor, sjuksköterskor och barnmorskor. Motparten, Ålands landskapsregering, har inte velat lyssna på det örat.
Efter att ha bedömts vara samhällsfarlig sköts strejken förra veckan upp, varpå diskussioner om skyddsarbete inleddes. Hotet kvarstår dock. I veckan nådde konflikten även rikssvensk media, då TT rapporterade om att gravida åländskor nu uppmanas välja om de vill föda i Sverige eller Finland, i fall BB-verksamheten blir tillfälligt nedlagd.
Tehys organisationssekreterare på Åland, Sara Karlman, menar att konflikten i grunden är en jämställdhetsfråga och handlar om hur kvinnodominerade branscher år efter år undervärderas. Ett exempel från Tehy visar att en barnmorska – med en 4,5-årig högskoleutbildning – har en grundlön som i snitt är 800 euro (cirka 7400 kr) lägre än en offentligt anställd projekteringsingenjör eller IT-driftstekniker.
Inom den finska vårdsektorn råder visserligen fri prissättning för privata aktörer, vilket medför att lönerna är betydligt högre hos dem. Samtidigt är jobben få inom det privata – man konkurrerar trots allt med offentliga aktörer som erbjuder samma tjänster, fast gratis.
I den segdragna kampen för rimlig ersättning – i förhållande till ansvars- och utbildningsnivå – är det knappast konstigt att frustrationen hos många undersköterskor, sjuksköterskor och barnmorskor växer sig allt större.
Men även om en strejk kan bidra till att få upp ögonen för vikten av ens arbete, får en sådan aldrig tillåtas riskera andra människors liv och hälsa. Självfallet måste visst skyddsarbete därför genomföras under tiden som strejken pågår, vilket Tehy förhoppningsvis också inser i fallet Åland.
Inte heller i Sverige imponerar lönerna inom de kvinnodominerade vårdyrkena. Resultatet har bland annat blivit en massutvandring av vårdutbildade till Norge och braskande tidningsrubriker om akut brist på sjuksköterskor.
Ett av motiven bakom statsminister Löfvens (S) förslag på att införa traineeplatser inom vården och äldreomsorgen går sannolikt att koppla till detta. Genom att arbetslösa unga erbjuds 75-procentiga anställningar inom välfärden – samtidigt som de utbildar sig till undersköterskor – ökas utbudet av vårdpersonal på konstgjord väg. Och när det finns fler som är villiga att jobba billigt, minskar trycket på att betala ut rättvisa löner.
Detta är dock inte någon långsiktigt hållbar strategi. Förr eller senare måste de kvinnodominerade vårdyrkena uppvärderas.
Lucas Hermans är journalist och har bland annat arbetat på Upsala Nya Tidning.