Jag ser i tidningen att det är en ödesdag för igelkottarna. Dom har inte alltid hunnit ut ur sin dvala i rishögarna och riskerar bli innebrända om du inte kollar innan du tänder på.
Men det är inte bara för igelkottar som det kan bli en ödesdag.
Också en och annan tonåring råkar med stor sannolikhet illa ut på torsdag, eftersom valborg har utvecklats till en av de årliga ungdomsfyllehelgerna.
Många får förmodligen sin första fylla, och och även om det inte är den första så kan det ändå gå himla fel på många sätt – när spärrarna släpper i en tonårshjärna och omdömet försvinner.
Hur blev det så här? När jag växte upp hade man möjligen hört talas om att studenterna i Uppsala rumlade om efter att ha sjungit "Vintern ra…".
För oss andra var det vårtal, körsång, en brasa och lite gott att äta. Punkt.
Längre fram i livet kan jag inte heller påminna mig att jag oroade mig speciellt för vad mina tonåringar skulle göra på valborgmässoafton. Dom var väl också med vid elden och sade ååh till fyrverkeriet framför Gripsholm.
Kan det ha varit av beundran för studenterna i Uppsala som det spred sig att ungdomar skall dricka på valborg?
Nej, förebilden finns nog att söka på närmare håll.
I skaran framför körsången och elden ser och hör jag idag också allt fler vuxna som är både högljudda och bra runda under förtterna. Återigen ett tecken på den ändrade alkoholnormen, ingen fest utan alkohol.
Det har ungdomar numera lärt sen barnsben. I alltför många hem går dessutom festandet helt överstyr, och man kan förstå den tonåring som hellre drar ut med kompisarna.
Tonåringar eller igelkottar – båda ska man vara rädd om.
Så kolla innan du tänder på. Ungdomsfylleriet har nämligen en egen tändvätska! Den heter langning.
Inga tonåringar skulle ha kunnat dricka om inte vuxenvärlden på något vis brustit och försett dem med alkohol. Nidbilden av en langare är en illvillig typ som säljer smuggel ur bakluckan.
Men det är lika ofta en älde kompis eller en obetänksam förälder med missriktad bussighet. Mer eftertanke och omtanke kan betyda mycket.
Heder också åt de vuxna som frivilligt går ut och är morsor och farsor på stan – och åt de poliser som lägger upp strategier för att komma åt ungdsomsfylleiet och langarna.
Det går att förändra. Ungdomarnas drickande har minskat de sensate åren enligt CAN:s årliga mätningar. En trend som överraskat och ingen vet väl riktigt varför.
Jag tror dock att ökat medvetenhet i vuxenvärlden om att barn inte skall dricka alkohol haft stor betydelse. Nu gäller det att inte släppa taget.
Maj-Lis Lööw är tidigare statsråd (S) och verksam inom nykterhetsrörelsen.