Det finns de som inte förstått varför mina krönikor finns på ledarsidan. De tror att de bara handlar om nykterhet och pekpinnar bara för att jag valt bort alkoholen. Ledarsidorna handlar dock sällan om livsstil. Mina krönikor finns här därför att frågor om alkohol- och droger också är politik, vilket inte alla förstått. Politik handlar om vilket samhälle vi vill ha och hur vi ska bygga det. Då går det inte att bortse från alkoholens inverkan på allt från ekonomi, hälsa och mänskliga relationer – i Sverige och globalt.
Häromdagen hörde jag på radion ett inslag om de så kallade millenniemålen. Någon undrade om det verkligen är realistiskt att tro att de fattigaste länderna ska kunna nå alla de där målen om skolgång, minskad spädbarnsdöd och allt annat.
– Klart det går, utropade någon annan. Se på Sverige! Vi har också varit ett fattigt land. Vi kunde ju, varför skulle inte andra kunna?
Hur det gick till låter sig inte beskrivas i en krönika men en viktig del av historien var att komma tillträtta med ett utbrett alkoholmissbruk i det fattiga Sverige. Det började i folkrörelserna men blev så småningom också politik, bitvis ganska hårdhänt sådan, med motbok och annat. Insikten om att pris och tillgänglighet har betydelse har varit den röda tråden ända fram till i dag.
I dag är det andra som ska resa sig ur fattigdom och nya gissel som till exempel HIV/AIDS har tillkommit. Sakta börjar fattiga länders regeringar och alla aktörer på biståndsarenan inse att alkohol och andra droger är ett hinder för utveckling och kamp mot fattigdom. Den svenska nykterhetsrörelsen har länge försökt få andra svenska biståndsgivare att ta med alkohol i sina strategier, men man har också arbetat gentemot politiker och regeringar i Afrika och Asien för en vettig alkoholpolitik.
Det senare har varit lite av en Davids kamp mot Goliat. Den penningstarka alkoholindustrin har också insett att det handlar om politik, fast helst så lite politik som möjligt, och villigt erbjudit fattiga regeringar att hjälpa till med alkoholstrategier. Ni förstår nog att det inte varit begränsad tillgänglighet, åldersgränser och högre priser som de föreslagit.
Nu verkar det hända en del i större skala. Trots att 62 procent av världens befolkning inte dricker alkohol alls så ligger alkoholen högt på listan över dödsorsaker och sjukdomskostnader och den spelar en stor roll för HIV-spridning. Det har fått WHO (världshälsoorganisationen) och UNDP (FN:s utvecklingsprogram) att gå ihop i ett unikt samarbete för en bättre alkoholpolitik i utvecklingsländerna och deras rekommendationer kommer med stor säkerhet att ha stora likheter med grunderna i vår egen alkoholpolitik.
Maj-Lis Lööw är Mariefredsbo, aktiv i IOGT-NTO och tidigare statsråd (S).