Men det går inte, enligt en rykande färsk rapport från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikafrågor).
CAN är en pålitlig kunskapskälla inom sitt området. Rapporten heter "Ingen dricker som Svensson – om svenska befolkningens dryckesvanor". Den är lättläst, lagom lång och tillgänglig på nätet. Titeln skall inte läsas som att svenskar dricker i särklass mest utan syftar på att det inte finns någon Medelsvensson vid flaskan.
Dryckesvanorna varierar nämligen stort i förhållande till kön, ålder, geografi och årstider.
Den största skillnaden är mellan könen. Kvinnor dricker vin, män dricker starköl. Men även män dricker en hel del vin, och hälften av all alkoholkonsumtion i landet består av vin. Män dricker mer, dricker oftare och blir oftare berusade. De yngsta och de äldsta åldersgrupperna dricker mindre totalt, men yngre berusningsdricker oftare.
I Stockholms och Hallands län dricks det mest och flest dagar i månaden, i Västerbotten och Norrbotten minst. Sörmlänningar dricker lite över genomsnittet både när det gäller hur mycket och hur ofta. Men Södermanland ligger lågt när det gäller intensivkonsumtion, dvs. berusningsdrickande. Bara Gotland ligger lägre, Jämtland och Halland ligger i topp.
Det är på sommaren det dricks mest och är högst andel berusningsdrickande, men även december ligger högt. Lucia, glögg, julbord, juldagarna och nyårsafton sätter sina spår i statistiken!
Till sist finns det förstås också några som inte druckit alls. Drygt en av fem personer i den svenska vuxna befolkningen hade inte druckit alkohol under de senaste 30 dagarna, fler kvinnor än män, flest bland yngre och äldre. Av det skall man inte dra slutsatsen att 20 procent av den vuxna befolkningen är helnykterister, de har bara inte druckit just den månad som de intervjuats. Man brukar beräkna att ungefär 10-15 procent svenskar är helnykterister, men det framgår inte av denna statistik.
Rapporten bygger på telefonintervjuer där man ombeds svara på vad, hur ofta och hur mycket man druckit de senaste 30 dagarna. Med 350 intervjuer per vecka når man 18 200 per år, och här får vi en sammanställning från de senaste tio åren. Det blir ett slags alkoholkonsumtionens När, Var och Hur.
Den här typen av självrapporterade undersökningar brukar ibland ifrågasättas därför att resultatet är lägre än försäljningen på Systembolaget och krogarna. Det viktiga är dock att båda kurvorna, den från försäljningsstatistik och den från självrapporteringen, följs åt genom åren. Det bekräftar trovärdigheten. En förklaring till skillnaden är att man tenderar att försköna sin konsumtion genom att rapportera mindre mängder än vad man faktiskt druckit (s.k. socialt önskvärda svar). Dessutom är det troligen en del storkonsumenter som inte svarat alls.
Intressant är också att båda kurvorna visar en ganska stabil konsumtion under de senaste tio åren, möjligen med en liten nedgång förra året.
Maj-Lis Lööw är tidigare statsråd (S) och verksam inom nykterhetsrörelsen.