Man lär så länge man lever. Jag trodde jag hade koll på det mesta i modern alkoholpolitisk historia tills jag fick en inbjudan till ett seminarium hos SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle) med rubriken "Livschanser kan avgöras i mammas mage" som skulle handla om alkohol och graviditet.
Vad jag inte visste var att det mellan november 1967 och juni 1968 genomfördes ett alkoholpolitiskt experiment med försäljning av starköl i livsmedelsbutikerna i Göteborgs och Bohuslän samt i Värmlands län. Tanken var att få folk att gå över till lägre alkoholhalt än spritdrycker. Försöket var tänkt att pågå i ett år innan det utvärderades men fick avbrytas redan efter åtta månader eftersom fylleriet bland ungdomar under 21 år ökade dramatiskt.
Utifrån detta försök har det nu gjorts en studie av vad som händer med barn till mammor som dricker alkohol i graviditetens första skede. Slutsatserna redovisades av J Peter Nilsson, fil.dr. vid Institutet för Internationell ekonomi, Stockholms universitet. Notera att här handlar det om ekonomiska effekter, inte medicinska som nästan alltid är fallet när man undersöker alkoholens verkningar för enskilda människor.
Tack vare att detta alkoholpolitiska äventyr var så begränsat till tid och geografi har det varit möjligt att, utan att behöva räkna in en massa andra faktorer som kunnat ge felkällor i statistiken, se vad som hänt med barn till unga mödrar (under 21 år) som blev gravida strax före försöket. Detta har sedan jämförts med barn som föddes samtidigt i andra län, eller de som föddes strax före och efter försöket i de två länen.
Det är omöjligt att i en krönika klämma in alla siffror och överväganden, men forskarna anser sig kunna läsa ut klara effekter på ekonomin och så kallat humankapital för de barn som tidigt i mammas mage exponerades för alkohol. Dessa barn hade, vid 32 års ålder, 24 procents lägre inkomster, lägre utbildningsnivå, större arbetslöshet, sämre värden vid mönstringen och så vidare. Pojkarna drabbades värst.
1960-talet skiljde sig från dagens förhållanden på flera sätt som till exempel att inköpsåldern var 16 år och att det var långt ifrån självklart att inte dricka när man blev med barn. Ända vågar jag dra egna slutsatser för vår tid. Först och främst att alkohol i livsmedelsbutikerna inte är någon strålande idé.
För det andra kan vi återigen slå fast att alkohol och graviditet inte hör ihop. Det är till och med så att den som planerar att bli gravid bör sluta dricka i god tid. Det tar ju ett tag innan man vet. Till slut, nu finns ytterligare ett argument för att alkoholen också globalt utgör ett hinder för ekonomisk utvecklig och fattigdomsbekämpning.
Och forskarna själva säger: "resultaten belyser framför allt vikten av investeringar under kritiska perioder av barnets utveckling, inte bara för senare hälsa utan även för ekonomiska utfall". Redan från början i mammas mage alltså.
Maj-Lis Lööw är Mariefredsbo, aktiv i IOGT-NTO och tidigare statsråd (S).