Små trygga rum där samtal kvävs

I mitten av oktober drog en kontrovers igång på det prestigefyllda Yale-universitetet i nordöstra USA.

Gästkrönika av Moa Berglöf2015-12-02 04:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I korthet, om ni har missat det: Ett brev skickades ut till samtliga studenter inför årets Halloweenfirande, i vilket studenterna uppmanades att tänka efter vid val av maskeradkostym.

Din roliga kostym kanske skojar om riktiga människor, egenskaper eller kulturer? Din historiska kostym kanske sprider feltolkningar eller historiska felaktigheter? Och så vidare. Kan någon störa sig på ditt val av kostym? Tänk efter innan du tar på dig den!

Under några veckors tid eskalerade det här i bråk inför öppen ridå mellan dem som menade att studenter borde klara av att möta yttrandefrihet, även om den stör – och dem som hävdade rätten att se universitetet som ett tryggt rum, där man inte ska behöva möta störande och stötande inslag.

Efter ett tag nådde historien presidentnivå:

– Jag pratar med mina döttrar om vad yttrandefrihet egentligen innebär, sade Barack Obama i en tv-intervju. Jag vill att de ska lyssna på andra. Jag vill att de ska förstå att det inte ligger någon styrka i att tysta andra människor, utan att möjligheten till förändring ligger i att lyssna till och försöka förstå den andres synpunkter och argument.

Fenomenet "trygga rum" och det som kallats" triggervarning", ett slags förvarning om eventuellt stötande innehåll, har stötts och blötts även i Sverige. Medan vissa tycker att det kan ha sin plats för den enskilde, pekar andra på en farlig utveckling mot en generellt mer auktoritär syn på information och kunskap – där de trygga rummen krymper och rymmer allt mindre.

Den säkraste vägen till ökad kunskap är trots allt att diskutera med människor som tycker annorlunda.

I själva verket är det inte bara akademin vi borde oroa oss för. Vi är alla på ett eller annat sätt i full färd med att bygga våra egna trygga rum. Inom ramen för Demokratiutredningen gav professor Jesper Strömbäck i våras ut rapporten "Demokratin och det förändrade medielandskapet". De alternativa medier som etablerats på nätet präglas i stor utsträckning av politiska agendor, skriver Strömbäck. Men alla människor har en tendens till confirmation bias; vi föredrar information som bekräftar de åsikter och verklighetsuppfattningar vi redan har.

Med de nya medierna har det blivit oerhört mycket enklare att söka sig till sådan information – men också att undvika det vi ser som störande och stötande: Klicka på den nyhet som passar vår världsbild – och skippa resten. Följa de människor i sociala medier som har samma politiska åsikter och samhällssyn – och slippa kränkas av att någon tycker annorlunda.

Det är inte en "åsiktskorridor", som vissa hävdar. Det är ett helt samhälle av små trygga rum, där ingen vill få sina tår trampade på,och ingen heller vågar trampa på andras.

Små trygga rum med syrebrist, och en samhällsdebatt som sakta kvävs ihjäl.

Moa Berglöf är samhällsdebattör och fristående krönikör. Tidigare var hon talskrivare åt Fredrik Reinfeldt.

Läs mer om