De flesta av oss kan ganska enkelt placera in sig till höger eller vänster i politiken. Höger och vänster, eller konflikten om hur stor roll staten genom skatter, välfärdssystem och regleringar ska spela i samhället, har länge varit avgörande för hur vi röstar.
I en ny bok från SOM-institutet, konstaterar valforskaren Henrik Oscarsson emellertid att höger-vänster håller på att få konkurrens. Inte minst handlar det om vad statsvetare beskriver som GAL-TAN-dimensionen; konflikten mellan å ena sidan gröna, alternativa och libertarianska värderingar (GAL), å andra sidan traditionella, auktoritära och nationalistiska värderingar (TAN).
Även om höger och vänster fortsätter att dominera blir frågor som mångkulturalism, jämställdhet och miljö allt viktigare både i debatten och för hur vi formar våra politiska identiteter. Det kan illustreras med att de två partier som ökade mest i senaste valet var Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna, partier som i svensk politik utgör i motpolerna i GAL-TAN-dimensionen.
Frågan är vad förändringen långsiktigt kommer att betyda för svensk politik. Som statsvetaren Jenny Madestam skrev i Expressen har höger-vänster-dimensionen visat sig livskraftig genom förmågan att integrera nya konfliktlinjer (8/8). Ett exempel är hur Miljöpartiet gått från att betona att man varken var höger eller vänster till att i dag känna sig hemma till vänster i politiken.
Sannolikt kan en liknande process förklara varför flera borgerliga opinionsbildare sedan en tid tillbaka anstränger sig för att måla upp invandringen som det mest överhängande samhällsproblemet. Samma sak gäller högerdebattörers allt mer högljudda motstånd mot kvotering – även när det handlar om frivilliga insatser – och feministiska perspektiv i politiken. Det handlar kort sagt om att anpassa det som uppfattas som höger till en ökad betydelse för GAL-TAN-dimensionen.
Denna rörelse beskrivs ofta i termer av att vinna konservativa väljare eller som en ambition att ta tillbaka väljare från SD. Att försöka göra TAN-delen av dimensionen synonym med höger är dock långt ifrån riskfritt. Sverige är sett till identitetsfrågor ett mycket liberalt land. Jämställdhet och HBTQ-rättigheter, det som beskrivs som alternativa värderingar, är självklarheter för de flesta svenskar. Vi sticker även ut genom en jämfört med andra länder bred opinion för en liberal flyktingpolitik.
SD:s opinionsmässiga framgångar kan delvis förstås utifrån detta. Ju liberalare samhället i stort blir, desto mer angeläget för människor med konservativa eller invandringskritiska åsikter att uttrycka dessa.
Att i ett sådant läge gör TAN-värderingarna till högerpositionen, vore inte bara värderingsmässigt fel, det riskerar också att skrämma bort väljare. För många borgerliga sympatisörer är kombinationen av marknadsekonomi, liberal invandringspolitik och feminism i dag självklar. Frågan är om dessa väljare är beredda att acceptera att borgerligheten blir mer konservativ samtidigt som samhället blir allt liberalare.
Svend Dahl fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala Nyhetsbyrån.