Till SVT sade partiets migrationspolitiska talesperson, Johan Forssell: "Vi har nu en ohållbar situation vad gäller ensamkommande flyktingbarn … Vi behöver säkra att resurser som ska gå till barn också går till barn."
Folkpartiet hakade på. I onsdagens Aktuellt betonade deras migrationspolitiska talesperson, Fredrik Malm, att barn har särskilda rättigheter och att det därför är viktigt att "fastställa" åldern på unga asylsökande.
Det är sant att det i asylprocessen finns fördelar med att vara minderårig. Bland annat har ensamkommande barn större chans att beviljas skydd, och de skickas heller inte tillbaka till första ankomstland i EU. Vidare har de rätt till en god man och särskilda boendeformer. Det kostar såklart en del pengar.
Antalet ensamkommande barn som tar sig till Sverige har samtidigt ökat. I slutet av september var siffran cirka 14 000, nästan dubbelt så många som under hela 2014.
Är det då inte rimligt att försöka minimera risken för att vuxna nyttjar system som har skapats för personer under 18? Absolut. Problemet är bara att medicinska åldersbedömningar, som innefattar exempelvis röntgen av underarm och visdomständer, inte är tillförlitliga som verktyg.
Därför är det också, precis som i fallet med tillfälliga uppehållstillstånd, svårt att se M:s och FP:s utspel som något annat än ett försök blidka den opinion som reagerar instinktivt negativt när människor knackar på och behöver hjälp. Det är synd att seriösa partier ägnar sig åt sådant.
I september beslutade Migrationsverket att sluta beställa medicinska åldersbedömningar, bland annat efter att Svenska barnläkarföreningen hade tagit avstånd från dessa. Barnläkaren och professorn Anders Hjern sade i augusti till SVT: "Vi barnläkare har sett att ett stort antal ungdomar har fått sina åldrar felaktigt ändrade för att Migrationsverkets personal inte har insett hur oprecisa de här röntgenundersökningarna är".
På sin hemsida konstaterar Socialstyrelsen att radiologiska undersökningar har en felmarginal på 2-4 år. Men inte ens om felmarginalen beaktas är metoderna något bra verktyg.
Gregor Noll, professor i folkrätt vid Lunds universitets juridiska fakultet, argumenterar i "Junk Science? Four Arguments Against the Radiological Age Assessment of Unaccompanied Minors Seeking Asylum" mot radiologiska undersökningar – efter att ha tittat närmare på forskningen inom området. Noll lyfter fram ett par viktiga poänger:
För det första att faktorer som näringsintag och genetik – samt om personen i fråga har varit utsatt för traumatiska upplevelser – påverkar mognaden och skelettutvecklingen. Det medför i sin tur att det inte går att använda barn som är födda och uppvuxna i Sverige som referensgrupp när barn från exempelvis Somalia eller Afghanistan ska "åldersbestämmas". Referensstudier från de senare, dysfunktionella staterna, saknas.
För det andra att det finns stora risker för missuppfattningar mellan läkare och jurister – att de senare inte till fullo kan greppa metodernas begränsningar. Noll har bland annat tittat på Svenska barnläkarföreningens bedömningsformulär och konstaterar att detta i slutet kokas ner till en enkel kryssfråga om den ålder som den asylsökande har uppgett sannolikt stämmer eller inte.
Sammantaget landar Noll i slutsatsen att det hela rör sig om "ovetenskaplig spekulation".
Det vore med andra ord klokt för M och FP att släppa kravet på återinförda medicinska åldersbedömningar.
Mer uppbyggligt är förslaget om en ny boendeform för 16–20-åringar, som regeringen presenterade i torsdags och som stöds av allianspartierna. Det skulle kunna medföra två stora fördelar: Att äldre och yngre barn separeras, samt ett minskat användande av dyra platser på HVB-hem – där flyktingbarn kan hamna att bo med exempelvis kriminella eller psykiskt sjuka ungdomar.