– Du är ju gubbe, sa min chef med lätt förakt.
Hade nyss kläckt ur mig att jag gärna promenerar till Bruce Springsteen och småspringer som bäst till Status Quo och Creedence.
Hon hade ju helt rätt. Det är bara att se sanningen i vitögat: Genom åren har det flutit runt väldigt mycket gubbrock i mitt blodomlopp. Och när jag kollar på min nuvarande Spotifylista är den pepprad med Kent, Torsson, Henric de la Cour, Peter le Marc, Paul Simon och Neil Young.
Patriarkatet rules, helt enkelt, och egentligen är det ju inte klokt att saken inte på allvar uppmärksammats förrän för ynka två år sedan när musikern Marie Selander i Julita gav ut boken "Inte riktigt lika viktigt? - om kvinnliga musiker och glömd musik".