Så länge höll den saken, att all världens ny musik ska släppas och kunna recenseras på fredagar. Den här veckan fick vi snabbt stuva om när det visade sig att planeringen bara var att slänga i papperskorgen.
Lana Del Reys nya, som vi tänkt dra stort på den här veckan, uteblev visst. Jag ser inte att någon svensk recension av "Honeymoon" hunnit bli klar till i dag. Sånt händer, är klart. Men det rör ju till det lite för fler än oss och jag fattar vissa misstankar om att så här kan det hålla på ett tag framöver. Musikbranschen är ju organisk, gudbevars.
Lena Philipssons nya kom i stället en vecka tidigare än aviserat. Så där fick vår egen recensent tji helt.
I stället för hajpade, på gränsen till sönderskrivna superstjärnan Del Rey bjuder vi på nåt ganska skönt kontrastrikt: en lokal musikalisk framgång på platta. Eskilstunakören A Capriccio och dirigent Anton Leanderson-Andréas släppte den 15 augusti sina två skivor med nyskrivna verk av körledaren själv.
I sista stund fick vi också tillgång till rykande färska "Nashville Obsolete" med Dave Rawlings Machine, en av storheterna inom amerikana/folksång. Jag fick inte ur mig en rad om plattan. Hade höga förväntningar, men kan för mitt liv inte avgöra vad jag tycker än. Vissa plattor kräver sin tid. Oavsett om det är fredag eller inte.