Sverige behöver mer politisk korrekthet

"Politisk korrekthet genomsyrar Sverige." Det skriver två republikaner i The Wall Street Journal, samtidigt som de gör sig lustiga över uttrycket "the opinion corridor". Åsiktskorridoren.

Nyström lördag2016-10-01 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är svårt att förstå att de beskriver samma land som vi lever i.

Debattvågorna i Sverige går höga. Kombattanterna verkar ofta befinna sig på olika våningsplan.

Det märktes inte minst i går, när Göteborgs-Posten publicerade ett debattinlägg om bokmässan, undertecknat av ledande företrädare för extremhögern. Artikeln var en fortsättning på förra veckans debacle, då chefredaktören för den högerextrema tidningen "Nya Tider" gavs stort utrymme i Aktuellt. I samma anda kunde Mattias Karlsson (SD) oemotsagd säga "Ni släppte in tiotusentals potentiella sexförbrytare och terrorister som inte hade giltiga ID-handlingar", när han debatterade mot en centerpartist i onsdagens sändning.

Ett land där gruppledaren för det tredje största partiet kan kalla asylsökande för "potentiella sexförbrytare och terrorister", utan att de närvarande reagerar, har inte bara en rätt bred åsiktskorridor. Det har dessutom normaliserat ett högt tonläge, där det är lugnt att beskriva ostraffade människor som potentiella brottslingar – något som i själva verket gäller alla med fläckfria brottsregister. Samtidigt sprider allt fler bilden att det svenska samhället håller på att falla som ett korthus.

Detta trots reallöneökningar. Trots storskaliga satsningar på barn och ungdomar. Trots en sjukvård som för det mesta levererar i världsklass. Och trots att Sverige nyligen tog hem bronset när 2 000 forskare listade livskvaliteten i olika länder.

Det största problemet med det alarmistiska tonläget är inte debatterna i sig, utan att det ger en skev bild av verkligheten. Om något upprepas tillräckligt många gånger blir det lätt en kollektiv mental sanning. Och ju mer hotade vi känner oss, desto mer rustar vi för otrygghet, letar efter syndabockar och sluter oss.

Det är en farlig utveckling. För det kommer alltid att finnas populister som försöker göra politik av människors rädsla. På samma sätt som man blir mer populär hos ett barn om man låter det slippa det årliga tandläkarbesöket, än om man förklarar de långsiktigt positiva effekterna med att öppna munnen. Konsekvensen ser vi just nu i USA, där Donald Trump har vittring på presidentposten, och i många europeiska länder tar populister mark.

Det är i sådana tider man måste vara extra noga med verklighetsbeskrivningen.

Självklart har alla rätt till sin egen upplevelse, men för att säga något om samtiden måste den sättas i ett sammanhang. För det är lätt att konstatera att jorden är platt när man blickar ut över en åker. Det krävs ett betydligt vidare perspektiv, och tilltro till siffror och vetenskap, för att acceptera att den är rund. Därför ska vi inte föra en debatt där den ena sidan säger rund, den andra platt, och i opartiskhetens namn landa i att sanningen ligger någonstans mittemellan.

Inställningen handlar inte om att förneka problem, men att det finns segregation, arbetslöshet, bilbränder, gängkriminalitet och undermåliga skolresultat, betyder inte att det är nya problem som håller på att slita sönder Sverige. Redan i slutet av 1800-talet skrev tidningarna om ligor med pojkar och unga män från fattiga bostadsområden som spred skräck på stan.

Sedan dess har utvecklingen snabbt gått åt rätt håll. Något det i dagens debatt, som är besatt av att fokusera på "det man inte får säga", är lätt att missa.

Just därför är det magstarkt att hävda att politisk korrekthet genomsyrar Sverige. I själva verket behövs det mer demokratisk anständighet i debatten.

Läs mer om