Håll Sverige rent! Det var en bra paroll som gjorde nytta, och fortsätter att göra det. Vi har med åren blivit mycket bättre på att samla ihop skräp, återvinna en del och elda annat för att få fjärrvärme.
Men varför då ett EU-mål att till 2025 trycka ned antalet plastkassar som används till högst 40 per invånare och år? Då blir antalet som går åt i Sverige mer än halverat.
Jo, det skulle minska koldioxidutsläppen med 330000 ton om året. Använder man påsen flera gånger, eller använder och återanvänder papperskassar i stället, är det ett minimalt besvär. En av de små miljöinsatserna – enkel, nästan gratis.
När kassen är slut, gör den viss miljönytta i fjärrvärmepannan. Även kassar som kan brytas ner i kompostering kan vara naturskadliga. Ute i markerna eller i sjön är förutsättningarna för snabb nedbrytning sämre än i komposten.
Vanlig plast, tillverkad av fossil råvara, bryts ner mycket långsamt. Men med tillräckligt lång tid kan det bli mycket små plastpartiklar som kommer in i de biologiska näringskedjorna och gör skada där.
I haven, som många fartyg och åtskilliga länder har som soptipp, är detta ett växande hot mot fisk och annat liv. Det som i liten skala är helt fel i Båven eller Mälaren är fel i långt större skala i havet.
Kan plast återvinnas och gå fler varv innan den blir bränsle ökar miljönyttan. För varje varv man cirkulerar 1000 ton plast spar man 2400 – 2700 ton koldioxid, enligt beräkningar i Naturvårdsverkets publikationer.
Att mataffärer sedan länge tar betalt för kassarna finns det goda skäl för. En del andra i handeln, fast sällan klädbutiker, har med åren följt efter.
De nya EU-målen från 2015 har en hållbar motivering. Det är inte klåfingrighet i Bryssel när antalet förbrukade plastkassar per svensk ska minska med mer än hälften. Något man bör se upp med, privat och i politiken och särskilt i EU, är dock att inte låta små, vettiga åtgärder bli förevändning för att blunda för det större och långt viktigare.
Plastkassen kan bli en symbolfråga. Men de 330 000 ton koldioxid som utsläppen kan minska med om målet nås är endast 0,62 procent av de totala bruttoutsläppen från all produktion i Sverige 2015. Av de utsläpp all svensk konsumtion orsakar i världen, en mer osäker beräkning, handlar det om kanske dryga 0,3 procent.
Så miljönyttan av färre plastpåsar är obestridlig. Men den är en mycket liten sak jämfört med klimatskadan då svenska kärnkraftverk stängs och strömmen från dem främst ersätts av att koleldade kraftverk kapar åt sig större andel av Nordeuropas elmarknader.
I det privata kan man tänka på att färre plastpåsar har liten effekt jämfört med att låta bli en mindre nödvändig flygresa. Svenskars flygande i världen beräknas ha lika stor klimatpåverkan som all personbilstrafik på svenska vägar.
Ett litet framsteg gör också nytta, men det mindre ersätter inte det större.