I energisektor och bankvärld finns en del affärsintressen som samverkar med Ryssland. De har sina företrädare på så olika håll som i tysk socialdemokrati och fransk högerborgerlighet. Ska man se den linjen öppet framförd i Sverige är det dock inte i politiken man ska söka, utan i affärstidningen Dagens Industri.
Senaten i USA är så gott som enig om att blockera president Trumps möjligheter att utan kongressens medgivande ta bort sanktioner mot Ryssland. Den vill även, mot bakgrund av både Syrienkriget och inblandningen i USA:s valrörelse, vidga presidentens bemyndigande till nya sanktioner mot företag som finansierar energi-, gruv- och järnvägssektorerna i Ryssland. Detta bekräftar senatens roll som spärr mot Trumps benägenhet till undfallenhet mot Putin.
Motståndet mot senatens initiativ är belysande. Republikaner i representanthuset tycks vilja blockera senatsförslaget genom att tolka det som intrång i representanthusets initiativrätt i finansfrågor. I Europa har företag i Tyskland och Österrike kunnat mobilisera regeringarna till skarpa ord mot risken att sanktionerna kan drabba de bolag som är djupt inblandade i den energiexport som ger den ryska regimen dess ekonomiska råstyrka. Företagen i väst som delfinansierar Putins nya gasledning genom Östersjön vill framställa senatens beslut som ett sätt att minska konkurrensen och gynna USA:s egen naturgasexport.
Energiföretag har ända sedan Krimannekteringen försökt hindra att deras egna Rysslandsaffärer skulle beröras av sanktioner. På sådana val av Kremls sida finns två notervärda svenska exempel. Den tyska energijätten E.ON, med stor elverksamhet i Sverige, är en av huvudfinansiärerna av Putins nya gasledning. Tidningen Dagens Industri är på ledarplats ett eko av den Kremlsamverkande tyska bolagslobbyn.