Först ut var Katrineholm den 5 maj. I går arrangerade Vingåker för andra året i rad Mångfaldsfestivalen. Samtidigt inleddes Springpride under namnet Vårfestivalen i Eskilstuna och fortsätter i dag med parad, prideshow och andra uppträdanden. Och det är glädjande att det under året kommer vara drygt 60 pridearrangemang runt om i Sverige.
Men vad stårman för när man går i en prideparad?
Jo. Det kan vara för att man anser att alla ska vara fria att älska, oavsett vem man är och vem man älskar. Alla vill så klartäven bli älskade, för den man är. Men det handlar inte bara om det, utan om att bli behandlad med respekt och värdighet oavsett var du befinner dig i världen.
Valet att gå i prideparaden kan bero påolika anledningar. Vissa går för att visa vem man är. Andra för att det finns de som inte orkar eller kan, både här och utomlands. Vissa går för att visa att det är helt okej att du är du. Det kan vara för att uppmärksamma de omfattande brott som sker mot hbtq-personer. Och brotten är många och hemska.
Vi har läst och sett nyheter om när gayklubben Pulse i Orlando, förra året, blev utsatt för ett terrorattentat. Då dödades 49 personer i vad som kallas det allvarligaste angreppet mot hbtq-personer i USA:s historia. I Tjetjenien riskerar homosexuella män döden, tortyr och att bli frihetsberövade av både tjetjenska myndigheter och familj.
I veckan uppmärksammade BBC när två män i Indonesien blev dömda och offentligt pryglade för att haft sex med varandra. De fick vardera 83 slag. Befolkningen i provinsen Aceh, som det vedervärdiga straffet utfärdades i, hurrade på och hetsade grymt nog bödeln att slå hårdare.
Det är detta som är verkligheten för många runt om i världen. Oavsett om våldet, hoten och hatet är sanktionerat av en stateller inte. Men det finns hopp om förändring.
Nyligen publicerade den internationella organisationen för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och intersexuellas rättigheter, ILGA, sin tolfte upplaga av kartläggningen av länders sexuallagstiftning. Rapporten belyser några glädjande framgångar. Bland annat: För ett årtionde sedan var samkönade relationer förbjudna i 92 länder. I dag är den siffran 72. Samkönade äktenskap är nu lagligt i 23 länder. I 43 stater kan personer som utför hatbrott mot hbtq-personer bli straffade. Landvinningarna kan tyckas ta sin tid, men de är betydande för de som bit för bit befrias ochkan ge hopp för de som förvägras sina grundläggande fri- och rättigheter.
Bara två veckor efter att rapporten släpptes drog Taiwans högsta domstol slutsatsen att ett förbud mot samkönade äktenskap går emot landets konstitution. Det som är lovande här, är att domstolen har gett parlamentet tvåår för att genomföra en ändring av existerande äktenskapslag så att den även gäller samkönade äktenskap. Om parlamentet inte gör det, kommer par ändå kunna gifta sig genom att hänvisa till domstolens beslut.
Jag påstår inte att förändring sker automatiskt. Inte heller att landvinningar sker smärtfritt eller utan motstånd. Men bit för bit kämpar rörelsen tålmodigt på.
I Sverige har vi kommit en bra bit på vägen. Men inte heller här behandlas alla med respekt och värdighet. Därför behövs parader och festivaler. För att uppmärksamma de orättvisor hbtq-personer världen över utsätts för. 30 juni till 1 juli håller Nyköping Pride sitt första arrangemang någonsin. Stora steg sker i det lilla.