De finaste i kanten har varit sådana som Österrike, Luxemburg, Schweiz och Belgien. De försökte slå vakt om en banksekretess som gav dem själva högre nationalinkomst genom att snylta på skattebaser i andra länder, främst Tyskland, men även Sverige.
Underskott i kapital drogs av i Tyskland, men överskott i kapital redovisades i Österrike, Belgien och så vidare. Det var affärsmodellen. De fina i kanten sprattlade emot länge, men har nu tvingats gå med på rätt mycket upplysningsskyldighet från sina banker till andras skatteverk.
En internationell offensiv mot såväl sjaskiga som andra hälarstater har så sakta kommit igång. Det beror främst på fyra saker:
1. USA blev pådrivande. Terrorangreppet mot New York och Washington 2001 påminde om hur fientliga stater och våldsorganisationer kunde använda finansmarknadernas bakgator.
2. Finanskrisen 2008-10 tog kål på en del av den slappa toleransen mot företags och privatpersoners skatteflykt genom "skatteparadis", detta förskönande ord. Ordning i statsfinanser kräver hårdare tag mot skatteflykt.
Liberala skattesystem, som gör det lönsamt att arbeta och premierar effektiv kapitalhushållning, saboteras av den snedvridning hälarstaterna medverkar i.
Alliansregeringen hade goda skäl när den ingrep mot storföretags skatteflykt genom räntesnurror.
3. Insikten om hur Putinsystemet och oljedespotier utnyttjat dolt bolagsägande i det västliga finansiella systemet har spritt sig. Västliga underrättelsetjänster har haft starka skäl att skaffa sig inblick i sådant som döljs i hälarstater. Detta har med avsevärd träffverkan använts av särskilt Obamaadministrationen, för riktade, punktvisa sanktioner som bitit mot såväl Ryssland som Iran.
4. Nyhetsjournalistiken har kunnat avslöja flera omfattande härvor av skatteflykt som belyst hälarstaters roll. Det som nu presterats av främst Süddeutsche Zeitung i München, med stöd av många andra, är det största bidraget hittills. Publicitet kan dra fram skatte- och andra brottslingar i ljuset. Den kan injaga skräck i hälarstaternas kundkrets. Inte heller de mörklagda bolagsregistren är nu garanterat skyddade mot avslöjande ljus.
Avslöjandena som nu kommer att hagla är utplockade från Mossack Fonseca, en juristfirma i Panama som förmedlat tillgång till landets mörklagda bolagsregister, och gjort det från filialkontor i bland annat Zürich och London. Någon tycks ha kapat företagets interna databas och gett den till Süddeutsche Zeitung.
Förmodligen kommer detta att göra stor nytta. Inte bara för att skaka om Nordea. En rad fall av skattefusk och många andra slags kriminalitet kan utredas. Ljuset sätts på att hälarstaterna är en viktig resurs för flera slags aktörer vilka på olika sätt skadar de västliga demokratierna.
De mörklagda bolagsregistren, som även finns i till exempel Holland, är avgörande för att dölja mycket som inte tål dagsljus. Platser som Panama används av en mängd slag av ekonomisk och annan brottslighet, även narkotikahandel, för att flytta pengar och köpa in sig i bolag under falska namn. Det handlar alltså om mycket mer än skatteflykt.
Hälarstaterna är bra för dem som styr genomkorrupta stater och skurkregimer. Vem som sett till att den enorma mängden data kom till Süddeutsche Zeitung vet vi ju inte. Men mer än en kvalificerad västlig underrättelsetjänst bör ha haft goda motiv att göra det.