Så har det varit med Ekeroth i många år. Det har hittills aldrig ändrats, oavsett om det som avslöjats kallats skandal eller med framgång tigits ihjäl. Så länge annat inte bevisas bör man därför inte tro att senaste händelse med Ekeroth i Stockholms krognatt får så stor betydelse för hans ställning. Liksom den gången det viftades med järnrör är alkohol med i bilden. Vad som egentligen hände vid en misshandel som anmälts är svårt att bedöma på håll. Kanske kan polisutredningen klara ut det, två tjänstemän från Säpos personskydd har ju använts av Ekeroth som följeslagare i krogsvängen. Nyktra poliser bör ju ha sett en del som andra inte minns eller vill minnas.
Det är ju en del rätt märkliga saker Säpo tvingats använda personal till sedan de även fick SD-ledningen att hålla reda på. Under en Almedalsvecka rekvirerade samme Ekeroth en Säpobil för att forsla en stor mängd rusdrycker från Systemet i Visby till ett hus där det skulle hållas ett fylleslag (SD). Detta måste ju vara ett missbruk av både skattepengar och livvakter.
Men spriten är inte det viktiga och allvarliga med riksdagsman Ekeroth. Det är hans uppgifter i partiledningen. Om dem är en del känt. Ekeroth har för SD-toppens räkning hanterat det uppenbara partiorganet, hatsajten Avpixlat, när denna hade hemlig utgivare för att kringgå tryckfrihetsreglerna så att JK inte skulle kunna hitta någon att åtala för hetsen.
Ekeroth var också den i partiledningen som höll det tal på en partikongress som hade en mycket besvärande likhet med de hatfantasier som, via andra källor, vägledde den norske massmördaren Breivik.
Sedan bör man inte glömma det som skymtat fram om Ekeroths roll i SD:s kontakter inom europeisk extremhöger. Han var en av representanterna på den beryktade festlighet i Wien, där ytterhöger från flera länder samlades hos partiet FPÖ, i ett sällskap av organisationer där antisemitism lever kvar.
Vidare var Ekeroth placerad som Åkessons ombud i det samarbetsorgan med fransk, österrikisk och belgisk högerextremism som fanns undanstoppat på Malta men som kom fram i ljuset – genom föreningsregistret i detta tillhåll för obskyra bolag. Gemensamt för de närstående partier Ekeroth skötte samarbete med är deras EU-fientlighet, deras tydliga stöd för Putin mot väst, deras bakgrund i antisemitism och fascism samt deras förtjusning över Donald Trumps antiliberalism.
Däremot är såvitt bekant inget känt om Ekeroths roll i kontakten med SD:s nya samarbetspartners i EU-sammanhang, UKIP-ledaren Farage och andra. Även där finns stödet till Putin, hyllandet av Trump och attackerna på demokratiernas samverkan. Det var i det sammanhanget SD nyligen var värd för ett evenemang på Grand Hotell – en anhopning av inflytelseagenter för Moskva.
Allt det ovanstående har den här tidningens läsare kunnat ta del av förut. Många andra medier har missat mycket och inte sett vad det summerar till.
I vart fall är det tydligt att krogbråket, oavsett promillehalt och oavsett vem som kan ha slagit vem, inte är det verkligt intressanta med ledamoten Ekeroth – i det parti som i Sverige företräder den internationella högerradikalismen.