Det är Migrationsverkets basscenario i den prognos som myndigheten presenterade i går. I juli trodde man på mellan 66 000 och 80 000 asylsökande till Sverige i år.
På några månader har allt alltså förändrats. Orsakerna är försämrat säkerhetsläge i Syrien, Afghanistan och Irak, sämre levnadsvillkor för flyktingar i grannländer som Turkiet och Libanon och ett sammanbrott av det som fanns av ett europeiskt asylsystem. I stället för att tas emot ordnat och registreras vid EU:s yttre gräns, och omfördelas i unionen, får de asylsökande passera gränsländerna utan registrering och resa vidare i Europa på egen hand.
Alla som kommer till Sverige och begär asyl måste få sin sak prövad och de som har skyddsskäl ska få uppehållstillstånd. Så säger svensk och internationell lag. Det är vad det kokar ner till. Att stänga Sveriges gränser så att folk inte kommer in är inte möjligt vare sig mänskligt, rättsligt eller praktiskt.
Klart är dock att asylmottagandet sätter stor press på vårt land. Priset i reda pengar är högt. Migrationsverket säger att det saknar 29 miljarder kronor nästa år. Dessbättre är Sverige ovanligt väl rustat i det avseendet. Låg statsskuld och låga räntor gör att staten kan låna utan att det gör särskilt ont. Det hela kan till och med innebära en stimulans till svensk ekonomi.
De stora problemen handlar om kapacitet, främst på områden bostäder, utbildning och själva asylhanteringen. De två första är svåra, mycket svåra till och med, men hanterbara om politiker och myndigheter kan visa tillräcklig flexibilitet och kreativitet.
Tältläger har tagit mycket plats i debatten men ger bara 375 platser till årets slut, enligt Migrationsverket. De stora volymerna finns på annat håll, i yttersta nödfall sådant som skyddsrum, fängelser, färjor.
För utbildningen har Migrationsverket redan tagit kontakt med studieförbund och folkhögskolor. I en artikel i gårdagens DN föreslår Folkpartiet några tänkbara lösningar: Låt lärare bland flyktingar undervisa flyktingbarn som talar samma språk, samtidigt som läraren validerar sin examen och går kurser för att så småningom bli anställd i svensk skola. Använd lärarstudenter i undervisningen. Ta in pensionerade lärare. Lös lokalbristen med modullokaler.
Se till att fler skolor undervisar nyanlända. Här kan tilläggas att även friskolor bör få bidra, vilket de inte tillåts i dag.
Asylhanteringen tycks vara en svårare nöt. Enligt Migrationsverket kommer det ta mellan 15 och 24 månader för dem som nu lämnar in asylansökan att få ett beslut. Begränsningen är brist på handläggare. Detta kan inte hanteras hur som helst. Det handlar om rättssäkerhet och livsavgörande beslut.
Dock borde det gå att trimma processen i vissa delar, som att snabbehandla asylansökan från syrier där själva utgångspunkten är att så gott som alla beviljas uppehållstillstånd.
Men här kan politiker som nu förhandlar i partiöverläggningar göra ont värre. Införande av tillfälliga uppehållstillstånd som regel för skyddsbehövande skulle innebära att varje asylansökan måste prövas minst två gånger. Förutom all den stress och otrygghet det skapar för den enskilde, blir det en jättepropp i asylsystemet, i en tid då processen måste förenklas.