svar på debattplats från kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S). "Vänsterpartiet undrar hur etniska svenskar i detta land kan ta sig rätten att hindra människor från att fly till Sverige under dessa omständigheter" skriver han och anser att Vänsterpartiet inte ska "peka finger åt svenska folket".
Är det vad Hamberg gör? Läs hans formulering ovan igen. Hamberg säger "så många etniska svenskar och människor som själva flytt hit". Många. Inte alla. Inte bara så kallade etniska svenskar utan även de som själva har flytt till Sverige en gång i tiden. Det är uppfordrande men inte kollektivt skuldbeläggande utan riktat mot dem som hyser vissa åsikter om Hamberg inte delar.
Så står det. Så bör det läsas. Jimmy Jansson gör annorlunda. Han vantolkar och skruvar upp volymen. Han väljer att känna sig träffad och gör sig till talesperson för någon sorts ängsligt svenskt folk som blir plågat av krav på moralisk resning, ett folk som måste skyddas mot besvärliga argument.
Hamberg kan ha träffat en öm punkt i en socialdemokrati som vanligtvis älskar att beskriva politik i djupt moraliska termer. Janssons höga tonläge syftar då inte bara till att övertyga någon annan, utan även att övertyga sig själv i riktigheten i en flyktingpolitik som S för bara ett halvår sedan beskrev som omänsklig. "Mitt Europa bygger inte murar", sa Stefan Löfven på demonstrationen i Stockholm 6 september.
Men en ännu enklare förklaring ligger också nära till hands: Jimmy Jansson är en taktisk politiker med grunda övertygelser, mjuk ryggrad och omvittnat dålig impulskontroll. Flört med flyktingmotståndet har varit hans signum i flera år. Denna gång gick det bara lite för fort när han följde sina vanliga instinkter.