Den som försöker besvara denna fråga hamnar lätt i de där irrgångarna där Putin vill ha omvärlden, så att den gissar, avvaktar och lämnar utrymme för honom att agera.
Därför är det bättre att ställa andra frågor. Vill Putin rädda människor i Syrien? Vill han motverka flyktingkatastrofen? Vill han ha fred?
I en artikel i måndagens The Guardian förklarar chefen för människorättsorganisationen Human Rights Watch, Kenneth Roth, varför det är Assads regim – inte IS – som är de främsta terroristerna i Syrien. Varför Assad är central för det syriska problemet och varför internationellt stöd till honom inte får vara en del av lösningen.
Roth beskriver bland annat hur Assad använt bombningar av civilbefolkningen som krigsstrategi. Rebellkontrollerade områden avfolkas och regimen skickar en signal till andra syrier om vad som händer med deras hem om rebeller får fäste där.
Det är mot denna bakgrund man bör besvara frågorna ovan. Om svaret vore ja hade Putin inte lagt in veto mot att FN:s säkerhetsråd fördömer Assads våld mot civilbefolkningen. Moskva hade inte stoppat ett vapenembargo mot den syriska regimen och inte genom hela kriget fortsatt leverera vapen till den part som dödar i särklass flest civila och driver flest människor på flykt.
Följdriktigt borde Putin ha svårt att få omvärldens förståelse för sitt militära Syrienprojekt.
Och så hade det varit om det inte vore för tunnelseendet. IS halshuggningar fångar vår uppmärksamhet bättre än Assads tunnbomber. Medier tenderar i sin tur allt för ofta att strunta i den större berättelsen till förmån för nya, spännande vinklar. Samtidigt har ingen västledare några bra idéer för hur kriget ska avslutas.
Allt detta ger möjlighet för Moskva att ändra narrativet.
I går möttes läsarna av Dagens Nyheters landsortsupplaga av förstasidesrubriken "Putins vädjan för att stoppa IS-terrorn" intill en bild av honom i talarstolen i FN:s Generalförsamling. Rubriken på förstasidan av Stockholmsupplagan var än mer intressant: "Här skålar de för fred" med bild på Putin och Obama som höjer glasen, den senare visserligen med stenansikte.
En sådan förstasida kan ses en klumpighet, två ser ut som en tanke.
Fredsmäklaren Putin. Koalitionsbyggaren Putin. Räddaren Putin. Han som kliver in när andra står handfallna. Är det den nya berättelsen om Syrienkriget hos Sveriges största morgontidning, en av dem som sätter bilden?
Låt oss hoppas att så inte är fallet. Putin får inte tillåtas att lura oss denna gång.