Det som avses är i regel skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda.
Siffrorna stämmer. Sverige placerar sig lägst i OECD. Men storleken på gapet är meningslöst om man inte tar hänsyn till 1) sysselsättningsgraden bland inrikes födda och 2) sammansättningen i gruppen utrikes födda sett till varför de invandrat. Båda faktorerna sänker Sverige i tabellerna – utan att säga särskilt mycket om hur bra vårt land är på "integration" i betydelsen inkluderande eller exkluderande offentliga system och arbetsmarknad.
Om det har det skrivits mycket på denna ledarsida. Kring det första har det länge funnits statistik. Sysselsättningsgraden bland de inrikes födda är mycket hög i Sverige och totalt har vi högst sysselsättning i EU.
Det andra, de utrikes föddas sammansättning, har man kunnat resonera sig till. En jämförelse av invandrare, kategori för kategori, mellan de olika länderna har däremot saknats.
I går presenterade dock Statistiska Centralbyrån, SCB, en sådan sammanställning i sin rapport om situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda och deras barn. En jämförelse mellan 22 europeiska länder visar hur stor andel av utrikes födda, 15-64 år, som har invandrat av arbetsmarknadsskäl. I Sverige är andelen knappt tio procent. Det är näst lägst av de jämförda länderna. Lettland ligger en procentenhet lägre.
Men det intressanta är inte bara placeringen utan även de faktiska andelarna. Exempelvis har Österrike 25 procent arbetsinvandrare, Norge 28 procent, Storbritannien 30 procent och Italien 48 procent. Det är personer som invandrar till jobb. Deras sysselsättningsgrad är i regel lika hög som – eller högre än – hos inrikes födda.
Annorlunda är det med flyktingar och anhöriginvandrare som i de allra flesta fall inte har något jobb som väntar på dem vid ankomsten.
Trots denna från arbetsmarknadssynpunkt mindre fördelaktiga mixen av invandring är sysselsättningsgraden bland de utrikes födda i Sverige högre än i 13 av de länder vi jämförs med.
Vi har många utmaningar när det gäller invandares etablering. En meningsfull diskussion om var Sverige står och vilka mål som är realistiska förutsätter dock att man i analysen tar med dessa grundläggande fakta.