Ett stort antal asylsökande anländer nu dagligen till Finland. I söndagens Agenda på SVT berördes denna för landet nya situation. Bland annat intervjuades finansminister Alexander Stubb, från konservativa Samlingspartiet. Och igen dök det upp: Urskuldandet av Sannfinländarna genom att betona att de minsann inte är som SD.
Stubb uttryckte tacksamhet för att den högerpopulistiska regeringspartnern har arbetat "konstruktivt" med asylfrågan. Sedan sade han: "Det finns vissa i svenska medier som vill dra paralleller mellan Sannfinländarna och Sverigedemokraterna. De här partierna har egentligen ingenting med varandra att göra." Underförstått: Sannfinländarna är inte närmelsevis lika förkastliga.
Det är visserligen sant att Sannfinländarna har sina rötter i Finlands landsbygdsparti och inte i nynazismen. Det är även riktigt att Sannfinländarna är missnöjda på fler områden än vad SD är och att de vevar såväl allehanda EU-kritik som anti-etablissemangsretorik. Men rasismen inom partiet är samtidigt synnerligen grov.
Vi påminner oss om några av Sannfinländarnas "greatest hits". Riksdagsledamoten Teuvo Hakkarainen har föreslagit att homosexuella och somalier ska deporteras till Åland. EU-parlamentarikern Jussi Halla-aho har dömts för hets mot folkgrupp efter att bland annat ha beskrivit islam som en pedofilreligion och uttryckt sig oerhört nedsättande om somalier. En annan riksdagsledamot, Olli Immonen, har poserat med nynazister och på Facebook skrivit att han drömmer om "ett starkt och tappert folk som besegrar mardrömmen vid namn multikulturalism".
Har dessa herrar då uteslutits ur partiet? Nej. Och att de har fått sitta kvar visar med all önskvärd tydlighet hur genomsyrad av rasism den sannfinländska partikulturen är.
Partiledaren Timo Soini, nu även Finlands utrikesminister, har glidit undan kritiken med ett det-får-stå-för-dem-resonemang, baserat på att man i Finland tillämpar personval. Detta skulle dock inte låta sig göras om det inte vore för det i finländsk debatt frekvent förekommande urskuldandet av partiet. Beskrivningen av Sannfinländarna som inte riktigt lika illa som andra länders rasistiska partier ger de sannfinländska hetsarna precis det alibi de behöver.
Sannfinländarna själva är naturligtvis medvetna om värdet av sin "oskuldsfulla" partihistoria och har konsekvent vägrar samröre med SD, bland annat i EU-parlamentet. När ordförande för Sannfinländarnas ungdomsförbund, Finsk ungdom, i september besökte SDU:s förbundskongress var denne noga med att påpeka att moderpartiet hade hållits ovetande.
Till val gick Sannfinländarna på att minska invandringen. Väl i regeringsställning har partiet sedan fått tugga i sig flera stora nederlag, såsom att Finland kommer att delta i den EU-gemensamma omfördelningen av asylsökande som har anlänt till Grekland och Italien. Därmed kan Sannfinländarna också få det svårt med trovärdigheten nästa gång det vankas val. Sannolikt ingick detta i kalkylen när Sannfinländarna bjöds med i regeringssamarbetet.
Men flatheten mot rasismen i Sannfinländarna måste upphöra. Det finns inga ursäkter.