Vad vore Sverige utan kärnkraft?

Den nuvarande regeringens ytterligare skattehöjning sker i en tid med historiskt låga elpriser, då skatten snarare borde ha justerats åt motsatt håll.

Signerat av Lucas Hermans2015-10-15 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid en extra bolagsstämma i går fastställde E.on att reaktor 1 och 2 i Oskarshamn kommer att stängas i förtid, i strid med minoritetsägaren Fortums och fackets vilja. Så kan det gå med en energipolitik som sätter käppar i hjulet för den i princip koldioxidneutrala kärnkraften.

Effektskatten på kärnkraft har visserligen höjts av såväl den socialdemokratiska regeringen 2006 som av Alliansen 2008. Men den nuvarande regeringens ytterligare höjning sker i en tid med historiskt låga elpriser, då skatten snarare borde ha justerats åt motsatt håll. Både E.on och Vattenfall har varit tydliga med att detta har påverkat deras respektive beslut att förtidspensionera reaktorer.

I söndagens partiledardebatt i SVT fick i vanlig ordning miljö- och klimatfrågorna visst utrymme. På sociala medier ondgjorde sig samtidigt det förra MP-språkröret Maria Wetterstrand över debattens upplägg.

Kritiken gick ut på att SVT, som hon ser det, följer ett invant mönster. Miljöpartiet väntas svara på hur landsbygden ska klara sig när bensinskatterna höjs. Jan Björklund (FP) ges ordet för att lägga ut texten om nyttan av kärnkraft. Och så vidare. Wetterstrand efterlyser en debatt där de större frågorna ges plats, såsom hur det stora miljöutrymme vi tar oss hårdast drabbar världens fattiga.

Hon konstaterar även att en "koldioxidskatt styr mot mer resurseffektivitet" och att det inte är "synd om oss i Sverige, inte ens landsbygdsbefolkningen".

Wetterstrand har en poäng. Nedsmutsarna måste betala för sig och en EU-gemensam koldioxidskatt skulle alla gånger vara ett mer effektivt och tydligt styrmedel än det misslyckade systemet med utsläppsrätter. Att höja skatten på drivmedel är heller inte fel, inte minst med tanke på att bensinpriset har sjunkit under de senaste åren. Frågan är snarare om den inte borde höjas ytterligare.

Men det Wetterstrand inte nämner är att svensk kärnkraft de facto har en viktig roll att spela i att minska koldioxidutsläppen.

Även om Sverige är nettoexportör av el har vi under kalla vinterdagar behövt importera el, ofta producerad i kolkraftverk. När kärnkraftsreaktorer stängs ner finns en uppenbar risk för att behovet av miljöskadlig import-el ökar. Och i motsatt riktning: Ett krympande överskott på koldioxidneutral el i Sverige betyder att sådan i mindre utsträckning kan ersätta fossil-el i andra länder.

Förra veckan skrev vi här om Nordbalt, projektet för att sammankoppla det svenska och litauiska elnätet som beräknas vara klart vid årsskiftet. Litauen kan därmed göra sig kvitt sitt beroende av rysk naturgas – detta fossilbränsleslag som Ryssland inte drar sig för att använda som geopolitiskt maktmedel. Fast det förutsätter så klart att Sverige har tillräckligt med el att leverera.

Läs mer om