Att landsbygdsministern saknar kunskap om ämnet är olyckligt men är inte unikt. Tidigare jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) ansåg inte heller att minskad köttkonsumtion var önskvärt.
Köttätandet i Sverige har sen 1990 ökat i takt med att våra plånböcker blivit tjockare. Ett tecken på vårt välstånd, utan tvekan. Köttindustrin beräknas stå för närmare 20 procent av globala växthusgasutsläpp. Till vår tröst ligger Sveriges köttkonsumtion under genomsnittet i Europa.
Miljö- och klimatutmaningarna åsido så är köttkonsumtion även förknippad med andra utmaningar. Med ökad konsumtion har efterfrågan på importerat kött också ökat i Sverige. Fram till början av 1990-talet låg andelen importkött på några procent. I dag är 49 procent av den totala konsumtionen av nötkött i Sverige importerat. Utvecklingen är oroväckande. Inte för att handel är dåligt. Snarare tvärtom. Handel är grundbulten i en välfungerande ekonomi. Men som konsument bör det beaktas att antibiotikabruket i europeisk djuruppfödning varierar avsevärt mellan länder. Därmed också hälsoeffekterna.
Överdrivet bruk av antibiotika kan utveckla så kallade antibiotikaresistenta bakterier och gör på sikt antibiotika verkningslöst. Det kan leda till längre sjukhusvistelser, dyrare mediciner och att infektionsriskerna ökar vid cancerbehandlingar och stora kirurgiska ingrepp. Den långsiktiga vården och folkhälsan är beroende av att antibiotikan används smart och effektivt även inom djurhållningen.
Sverige, Norge och Island är exempel i Europa med låga nivåer av antibiotika i sina djurbestånd. Sveriges låga bruk av antibiotika i djuruppfödning beror på ett långvarigt arbete med förebyggande av sjukdomar med moderna stall och sunda rutiner. Friska djur är, förståeligt nog, inte i behov av antibiotika. Cypern, Italien, Spanien och Ungern är europeiska länder som har högst antibiotikabruk i djuruppfödning. Tyskland, Belgien och Polen, som Sverige importerar mycket kött ifrån, har också stort bruk. Antibiotikaanvändningen i Europa är ännu ett gott skäl till att dra ner på köttkonsumtionen. Om var och en väljer att minska sin konsumtion av importkött och i stället övergår till vegetariska alternativ, har flera mindre segrar gjorts i ett enda val.
Rätten att konsumera det man själv önskar är en basal marknadsmekanism. Köttet är inte annorlunda. I Sverige finns en vilja till förändrade konsumtionsvanor. Enligt en Sifo-undersökning från 2015 vill var femte person minska sin köttkonsumtion. Enligt Axfood har försäljningen av deras kylda vegetariska varor ökat med 116 procentenheter under 2015. Samtidigt har flera stora restaurangkedjor börjat med allt fler vegetariska alternativ.
Det finns efterfrågan på vegetarisk kost och marknaden försöker tillgodose det. Det är bara att sätta igång att välja. Möjligheterna att förändra sitt näringsintag har antagligen aldrig sett bättre ut.
Niklas Otto Olsson är praktikant på ledarredaktionen.