Dels för att reformen är gratis. Dels för att den inte har några negativa konsekvenser.
För precis som ingen behöver sporta på sportlovet eller fira påsk på påsklovet, är det inget tvång att sitta med näsan i böckerna under läslovet. Däremot kan namnet fungera som en signal och som inspiration när kommuner och föreningar planerar lovaktiviteter, vilket biblioteken i Sörmland har gjort med råge.
I Eskilstuna arrangerades läspromenad och bokprovning. I Flen bjöd man in till "Poesifabriken". Strängnäs hade "Roald Dahl"-vecka. Katrineholm körde boksamtal och högläsning. Vingåker satsade på spökvandring, där ungdomarna först fick lyssna på en spökhistoria. Bland annat.
Förhoppningsvis ger satsningarna både läsintresserade ungdomar och de mer motsträviga en knuff – för det behövs. Enligt Pisa-undersökningarna har svenska elever rasat från femte till tjugonde plats i läsförståelse på tio år och så många som var femte 15-åring når inte upp till den läsnivå som krävs för att kunna tillgodogöra sig andra kunskaper. Det beror till stor del på att hälften av de unga aldrig läser för nöjes skull och att allt färre föräldrar högläser för sina barn.
Det håller inte för ett land som gör anspråk på att vara en kunskapsnation.
Om Sverige även i framtiden ska kunna konkurrera med kvalitet och effektivitet, och inte med låga löner, räcker det inte att eleverna lär sig att läsa. De måste även förstå vad de läser. Och för att nå dit krävs att man plöjer cirka 40 kilometer text, vilket få hinner på lektionerna.
Därför måste barn och ungdomar få in vanan att läsa på fritiden. Vare sig de vill eller inte.
Den rödgröna minoritetsregeringen är historiskt svag och har hittills gjort ett vagt avtryck. Därför har läslovet, och att få upp läsning på dagordningen, potential att bli Stefan Löfvens tydligaste eftermäle.