I Sverige är det förbjudet att spela basket på hög nivå iförd huvudbonad. I Iran är det inte tillåtet för tjejer att spela schack utan.
På franska stränder har kvinnor tvingats ta av sig sina burkinis. Samtidigt måste kvinnor i andra delar av världen skyla sig även om de bara ska doppa tårna.
Det är tröttsamma regler som enbart kokar ner i en enda sak – att tjejer begränsas. En del eftersom de inte kan tänka sig att bada eller idrotta utan att täcka håret. Andra för att de aldrig i livet skulle ta på sig en slöja under tvång, dels för att de helt enkelt inte vill, dels för att ett accepterande av tvånget indirekt är att acceptera förtryck och kvinnlig underordning.
Men medan sedlighetspolisernas intåg på Rivieran i somras troligtvis inte gick någon förbi, har slöjdiskussionen för idrottskvinnor skett i skymundan. Detta trots att det nyligen startades ett upprop med namnunderskrifter för att få nästa års schack-VM för damer flyttat, eftersom det går i Iran där kvinnor tvingas bära slöja.
Parallellt strider en 18-årig basketspelare i Sverige för att få tävla iförd en särskild sport-slöja, som är i stretchmaterial och sitter tajt runt huvudet. Plagget accepteras på ungdoms- och distriktsnivå, men inte när man har kvalificerat sig för den högsta eller näst högsta divisionen.
Här är det dags att göra halt. Givetvis ska inga internationella mästerskap avgöras på platser där deltagarna tvingas rätta in sig i ett led av patriarkala normer.
Lika självklart är det att idrottare ska ha frihet att skyla delar av kroppen, förutsatt att plaggen inte är i vägen för motståndaren, vilket exempelvis en vanlig hijab med spännen och fladdrande tyg kan vara. Däremot stör sport-slöjan knappast mer ju högre upp i seriesystemet man kommer.
Därför är basket-, schack- och bad-debaclet alla del i samma slöjdebatt. I samtliga fall tar man ifrån kvinnor rätten att bestämma själva.