Och om någon trots det hade fått en snilleblixt hade de nya apparaterna inte slagit igenom, eftersom knegarna på åkern inte hade haft tid att spela dataspel och ta selfies. I alla fall inte om varken traktorer eller andra maskiner tillåtits ersätta mänsklig muskelkraft.
För även om det i det korta loppet kan kännas som att robotar tar jobb, är en mer korrekt beskrivning att automatiseringen frigör tid och arbetskraft. Tid som under det senaste seklet har använts för kortare arbetsdagar, lediga lördagar och fler semesterveckor. Allt tack vare att arbetskraft som för bara några generationer sedan skulle ha tillbringat långa och ineffektiva dagar på åkern och i fabrikerna, i stället ägnar sig åt att förbättra matproduktionen och högproduktiva ingenjörsjobb i industrin.
Men där och då – precis när det händer – kan skiften vara skrämmande. Samtidigt visar tankesmedjan Fores nya rapport "Automatiseringens effekter på arbete och fördelning" att all teknisk utveckling och automatisering genom tiderna inte bara har inneburit att vissa yrkestitlar har försvunnit. Det har även ständigt tillkommit arbetsuppgifter i såväl nya som gamla branscher, vilket innebär att den friställda arbetskraften inte går runt och slår dank, utan blir mer produktiv i andra verksamheter.
Här är det färskaste exemplet Findus uppmärksammade nedläggning i Bjuv, som är planerad till årsskiftet. Trots att det är mer än ett halvår till dess har Arbetsförmedlingen redan blivit nedringd eftersom flera arbetsgivare i närområdet är intresserade av all ledig kompetens.
Därför bör vi inte, som LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, hålla tal om att inte en ärta ska flytta till Tyskland. Det är lika feltänkt som när brittiska industriarbetare på 1800-talet slog sönder textilmaskiner av rädsla för att deras arbetsinsatser skulle bli överflödiga.
Om den sortens oro hade tillåtits styra de senaste hundra årens utveckling hade industriarbetarnas ättlingar, precis som sina förfäder, monterat, packat och flyttat saker manuellt. Pigor hade fortfarande mjölkat för hand, medan drängar varit fast bakom plogen och harven.
I stället försörjer sig flera av dagens unga som programmerare, tekniker och civilekonomer. Jobb som i många fall kräver en hel del intellektuellt och mentalt, samtidigt som ett genomsnittligt dagsverke aldrig har krävt så lite som nu rent fysiskt.
Vidare har vi högre reallöner än någonsin och vi har sannolikt sällan haft roligare på jobbet. I alla fall inte om man med roligt menar variation, möjlighet till kompetensutveckling och hyggligt goda utsikter att kunna byta arbetsuppgifter under livets gång.
Det gäller kanske inte alla. Men det gäller alltfler med så kallade vanliga jobb. Och de som vantrivs eller känner sig understimulerade har åtminstone tråkigt utan att knäcka ryggen, hosta sönder lungorna, komma hem ledbrutna och falla ihop av utmattning innan 50-årsdagen.
För ja, robotar har tagit tunga jobb från pigor, drängar och fabriksarbetare. Det är därför jag kan skriva den här texten i stället för att gå upp i ottan och harva runt på åkern.