I söndagens partiledardebatt i Agenda fick Jimmie Åkesson (SD) frågan: "Sverigedemokraterna vill minska asylmottagandet med 95 procent omedelbart. Hur ska det gå till?"
Åkesson talade om påstått ohållbar asylinvandring men svarade inte.
Under debatten i riksdagen i onsdags var det dags igen. Jan Björklund (FP) konstaterade att Sverigedemokraternas budget bygger på att asylinvandringen minskar med 95 procent. Han påminde även att Sverige måste följa FN:s flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv, som ligger till grund för de allra flesta positiva asylbeslut.
"Vad, Jimmie Åkesson, ska du göra för att stoppa alla de människor som uppfyller kriterierna i dessa direktiv?" frågade Björklund.
Inte heller denna gång hade Åkesson ett svar.
Åkessons metod är att inte låtsas om frågan, för att i stället göra en egen utläggning som numera går ut på följande: EU:s yttre gräns har fallit. Därför måste Sverige återupprätta de egna gränskontrollerna. Flyktinghjälpen ska riktas om från mottagande i Sverige till hjälp i närområdet. Sammantaget kommer det leda till att asylinvandringen till Sverige minskar till en bråkdel av vad den är i dag.
Allt detta är fel. EU:s yttre gräns är öppen bara för den som kan betala mycket och ta betydande risker. Men för att hålla gränsen helt stängd för flyktingar krävs mycket brutala metoder, exempelvis att kustbevakningen möter flyktingbåtarna ute på havet och tvingar dem att vända. Det har prövats i mindre skala, i strid mot all anständighet och alla upptänkliga lagar, utan att lyckas.
Om så EU-länder börjar med dessa "pushbacks" vid de inre gränserna, kommer vi att få se scener som de vi nyligen såg vid den kroatisk-ungerska gränsen – i kubik. Det skulle innebära upplösning av all lag och rätt och med största sannolikhet även slutet för EU, och därmed för utsikterna att hantera flyktingfrågorna på europeisk nivå.
Det går inte att vare sig lagligt eller praktiskt styra flyktingar på det här sättet. Därmed går det heller inte att rikta om hjälpen från asylmottagande till hjälp på plats. Och även om vi skulle låtsas att det vore möjligt, kan det inte göras med full effekt – 95 procent – från nästa år, vilket SD:s budgetmotion bygger på.
Sverigedemokraterna är ett särfall. Men även från andra partier kommer förslag som signalerar mer restriktivitet och som i verkligheten är tom symbolpolitik. Moderaterna och Kristdemokraterna har under de senaste veckorna hamrat in kravet på svenska gränskontroller. Eftersom dessa inte syftar till att hindra asylsökande från att komma in, finns tänkbara argument för dem, om de nu kan införas till en försvarbar kostnad och vara effektiva.
Men här är M och KD otydliga. Signalen till väljarna är kontroll, restriktion, minskat asyltryck. Den verkliga effekten blir fler asylsökande, eftersom personer som avser att resa vidare till exempelvis Finland då måste söka asyl i Sverige.
KD, M och FP förespråkar tillfälliga uppehållstillstånd till skyddsbehövande som regel. Folkpartiet tonar numera ner förslaget och det är oklart hur landsmötet i november ställer sig till det.
Kristdemokraterna säger att syftet är att göra Sverige mindre attraktivt som asylland. Huruvida det får den effekten vet ingen. Migrationsverket tror inte det. Och varför skulle just permanent uppehållstillstånd, som i praktiken förlängs, vara så viktigt i sammanhanget? Det finns mycket annat som gör Sverige attraktivt. Exempelvis får asylsökande jobba i Sverige från dag ett. I Tyskland och Österrike måste de vänta tre månader. I Italien, Nederländerna och Belgien är väntetiden sex månader. I Frankrike och Storbritannien - ett år.
Däremot skulle den procedur som KD med flera föreslår öka en redan stor arbetsbörda hos Migrationsverket. För trots att skyddsskälen för personer från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea i praktiken är permanenta måste myndigheten då ta samma asylprocedur åtminstone två gånger.
Sverige är ett tryggt, rättssäkert, allmänt välfungerande och demokratiskt anständigt land. Det är i ett sådant land man vill bygga upp en tillvaro som slagits i spillror.
Våra folkvalda bör tala stolt om det samt fokusera asylmottagande och etablering, inte symbolpolitik som sprider missförstånd, bidrar till motsättningar och gör Sverige till ett sämre land för alla.