En vecka senare läggs budgeten fram. Men mycket mer än budgeten är på gång. Några av höstens viktigaste politiska avgöranden kan gå ut på något annat än vad som föreslås i budgeten.
Det behövs uppgörelser över blockgränsen, och initiativ att sätta sig och resonera om kommande sådana uppgörelser.
Det behövs också att arbetsmarknadens parter tar sig samman i ett antal nyckelfrågor, får dem av bordet och underlättar för politiken i stället för att motverka den. Sådana ämnen är avtal om yrkespraktik, introduktionslöner vid upplärning av nya på arbetsmarknaden, omställning vid uppsägningar, kompetenskonton, förstärkta avtalspensioner. Dessutom: lönestruktur och lönenivå för lärare som kan öka nyrekryteringen.
Det är nu i höst parterna behöver börja bena ut sådant och förankra lösningarna. Det duger inte att vänta till något nattligt taktikspel i en kommande lönerörelse.
I inrikespolitiken gäller att om några viktiga saker görs rätt så växer resurser och sociala problem avtar. Att göra rätt i stort betyder att mycket annat blir lättare att klara – eller löser sig självt.
Villkor för arbete, näringslivsklimat samt utbildning är centrala. De påverkar i hög grad statsfinanser, utrymmet för reformpolitik och vägen för nyinvandrade till arbete och anpassning.
Det behövs skattereformer, och de behöver göras över blockgränsen. Det gäller företagsskatter som mer underlättar långsiktiga investeringar, täpper kryphål och håller ner skattesatsen så att Sveriges attraktivitet som land för produktion stärks.
Det gäller också inkomstskatter och bidragsregler som främjar arbete, och motverkar överskuldsättning och snedvridande särregler. Bostadsbidragens häftiga marginaleffekt är hindrande på vägen till bättre försörjning för dem med relativt låga inkomster. Där behövs växling till vanliga barnbidrag och deras flerbarnstillägg.
Den ytterst hårda beskattningen av stora delar av exportindustrins och landstingens nyckelpersonal skadar både jobb och vård. I en skattereform bör sänkningar betalas med ändring av regler som nu kraftigt gynnar höginkomsttagare, storstäder och ägare av dyra fastigheter.
Skatteutredningar där lobbyister och partitaktiker gärna ökar motsättningar, men därmed försvårar uppgörelser, bör hanteras med kompromiss. Frågan om personaloptioner för nyckelpersoner i växande teknikföretag, som ibland kan växa sig stora i framtiden, behöver lösas så att dessa företag lättare kan expandera i Sverige, men med klar blick för hur missbruk och ovidkommande kryphål ska undvikas.
Beskattningen av lastbilar kräver också kompromiss för hållbara villkor över tid. Miljö- och klimathänsyn, konkurrensneutralitet mellan inhemska och utländska åkerier samt hänsyn till industrilänens och skogsnäringarnas transportsituation är tre mycket viktiga saker. Utredningen kommer troligen före jul. Viljan att enas brett för att hamna rätt kan behövas nu under hösten. För skogsnäringens framtidstro – en stor klimat- och en stor glesbygdsfråga – behöver det sättas en spärr för en glidning mot oförutsebar juridik som skapar tvivel om att skogsvård kan betala sig.
Det brådskar också att få styrsel på jättefrågan om järnvägsinvesteringar, så att det viktigaste blir gjort och så att hastighetsambitionerna inte drivs så långt att andra viktiga satsningar i regional pendeltrafik – samt bland annat i övre Norrland – trängs ut.
Till slut: Säkerheten. Det är inte i polis, kriminalfrågor eller terrorrisk, som det sviktar mest och där stora beslut behövs mest. Den senaste försvarsuppgörelsen – mellan regeringen och M, C, KD – kan inte hålla. Mer pengar behövs, i ett försämrat i internationellt läge. Även den frågan behöver man i höst ta tag i.