500 år med Martin Luther

Signerat av Åke Wredén

Av reformationen blev mycket förändrat i världen, och inte minst i Sverige, under hundratals år.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

I SVT har Mark Levengood i en serie Lutherprogram låtit en rad kunniga personer i Finland och Sverige förmedla påfallande mycket kunskap, i korta intervjuer. Skickligt gjort. Som det bara kan bli när den som frågar, och klipper, själv är kunnig och engagerad i ämnet.

I tisdags var 500-årsdagen. 31 oktober förknippas traditionellt med Martin Luthers 95 teser mot avlatshandeln. Men om spikningen på kyrkporten skedde, och i så fall vilken dag, var inte det viktiga. Inte heller att Luther angrep oskicket att för pengar sälja befrielse från syndastraff. Något långt större kom tre år senare, då han i en serie stridsskrifter gjorde upp med påvemakten och dess hierarkiska styre, samt – än viktigare – med betydande delar av medeltida katolsk teologi. Det fick med tiden avsevärda följder för synen på samhälle, skolbildning, arbete och familjeliv.

Mellan människan och Gud stod inte längre kyrkan som en överhet. Genom Jesus död på korset hade Gud av nåd försonat sig själv med människan. Det kunde individen ta till sig i tro, men aldrig meritera sig för med egna handlingar. Goda gärningar fick en annan mening, att arbeta för medmänniskors bästa. Ur det kom en positiv syn på allt hederligt arbete. Det som tjänade nästan blev att även tjäna Gud. Kallelsen – ett typiskt Lutherord – blev också en kallelse att vara god medborgare – följderna blev större senare, då gamla kunga- och klassamhällen gav vika för folkrörelser och demokratisering.

Ordet skulle nå alla. Det betydde bibel och psalmer på folkets språk. Alla borde kunna läsa och förstå. Det dröjde innan detta lutherska förbund med folkbildningstanken slog igenom.

I Sverige tog reformationens idéer mark när Olaus Petri kom till Strängnäs från studier i Luthers Wittenberg. I Sörmland – och Strängnäs – visades senare hur några av Luthers grundtankar från de avgörande åren kring 1520 varit så frigörande eller omvälvande att de mötts med motstånd eller oförståelse, även där reformationen segrat.

Då Gustaf Aulén kom till Strängnäs som biskop anade väl ingen att han skulle bli mest känd som betydande opinionsbildare mot nazismen – en bundsförvant till J A Selander på Eskilstuna-Kuriren. Men 1930 hade han hållit Olaus Petri-föreläsningarna i Uppsala. De blev en internationellt berömd bok om hur Martin Luther återupprättat den tidiga kyrkans förståelse av hur försoningen genom Kristus var Guds eget verk. Aulén pekade på hur en annan lära, påverkad av romersk juridik, under medeltiden ändrat förkunnelsen – till att kyrkan förmedlade en försoning som var mer av människors verk. Sentida protestantiska teologer hade reagerat mot det, men inte hittat tillbaka till Luther, utan tvärtom.

Inte ens Luthers nära medarbetare hade, menade Aulén, kunnat frigöra sig från den medeltida universitetsfilosofin, och därmed inte begripit hur Luther bättre återgav den tidiga kyrkans budskap.

Luthers betydelse blev oerhörd. Men en ofelbar profet var han inte. Några av hans centrala tankar förändrade kyrkor och länder. Men ibland gick han allvarligt vilse.

Även i en del som var verkligt centralt ville många inte förstå honom. En Luthertanke som det allmänna prästadömet är än i dag både inspirerande och förargelseväckande. Frihetsbudskapen som växte ur Luthers centrala skrifter, och deras följder för en senare demokratisering, hade kungamakt och annan överhet sällan förståelse för.

Läs mer om dessa ämnen

IFK SträngnäsLedarekyrkan

Mest delat denna vecka