Åkesson under filtret

Voronov lördag

Det som har uppmärksammats mest från veckans utfrågning av Jimmie Åkesson i Morgonpasset i P3 var hans lilla utbrott.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Om han vore radiochef skulle han stänga denna ”skitkanal”, meddelade SD-ledaren, för att sedan säga att han ändå gillar en del program i P3.

Men utfrågningen förtjänar att avlyssnas i sin helhet. Den drog fram mer intressant ur Åkesson än åtskilliga intervjuer som gjorts av erfarna politiska reportrar.

Åkessons ”pass” på frågan om han skulle välja Frankrikes president Emmanuel Macron eller Rysslands Vladimir Putin avslöjade hans brist på demokratiska reflexer. Men det fanns mer. SD-ledaren förklarade att Jonas Gardell är ”ingen som jag skulle vilja företrädas av om jag var homosexuell”. Han fick tyvärr inte följdfrågan om vilka kulturpersonligheter eller andra som företräder de heterosexuella och hur de utses.

Åkesson sa att han inte kom ihåg mycket från sin första partistämma 1996 och att han inte såg några uttryck för öppen rasism från sina partikamrater på den tiden, då han gick med i SD. Det var EU-motståndet hos partiet som lockade.

Detta har avhandlats tidigare, bland annat efter Åkessons intervju i SVT-serien ”Nyfiken på partiledaren” 2014, då han fick prata om sin väg in i partiet. Tidningen ETC gick igenom hans berättelse och visade att viktiga uppgifter inte stämde.

Åkessons skolkamrater på gymnasiet i Sölvesborg berättade att han var en del av ett gäng som inte dolde sin rasism. SD:s dåvarande medlemstidning, SD-bulletinen, gjorde vid samma tid reklam för nazistisk musik och innehöll artiklar med grov främlingsfientlighet och homofobi. På stämman 1996 antogs ett partiprogram som förutom totalstopp av invandring från länder utanför ”den västerländska kulturkretsen”, krävde utvisning av alla invandrare som hade kommit till Sverige efter 1970, med några få undantag.

Och så är det detta med Jimmie Åkessons kärlek till musikgruppen Ultima Thule. Så här sa han i P3: ”Det finns mycket sagt om dem på många sätt. Men om man läser texterna, vilket är det som jag gått igång på, så har de gett mig förståelse för min historia, för vår historia. Det har gett mig förståelse för nationalism och fosterlandskärlek som jag tror är väldigt viktig för att bygga identitet.”

Låt se:

Förvägra mig mjöd

Förvägra mig livets glöd

Förvägra mig rätten att hylla mitt land

Förvägra mig brödet ur min hand

Serietidningspoesi med lagom dos nödrim för att förstå svensk historia och bygga identitet.

Någon kan tro att jag har sökt efter det mest absurda för att göra en poäng. Inte alls. Versen är från en av gruppens stora hits, ”Stolt och stark” från 1992, som tog sig in på topplistorna. Men det är andra versen jag minns bäst:

Ni tär på vår jord

Ni tär på skaldens ord

Ni tär på vår kropp, Svea rikes härd

Ni tär – känn bettet i vårt svärd

I intervjuer på 1990-talet presenterade gruppmedlemmarna alltid någon gångbar förklaring till vilka det är som tär. De skinnskallar som skanderade sången hade en annan bild av de tärande. Det hade Ultima Thule lärt dem. Gruppen var en etablerad del av vit makt-musikscenen, gav ut låtar på samlingsskiva och deltog i spelningar med öppet nazistiska band. Då fick den unge Åkesson upp ögonen för dem.

”Vi kan inte röntga människors huvuden”, sa Jimmie Åkesson apropå de SD-politiker som återkommande ertappas med öppen rasism och nazisympatier.

Röntgen behövs inte. En titt på deras konton i sociala medier brukar räcka långt. Det har Expressen gjort i dagarna. En SD-kandidat i Örkelljunga ursäktar Hitler. En i Norrköping manar till mobilisering mot ”främlingsinvasionen” på Nordiska motståndsrörelsens sajt. En i Oskarshamn skriver hånfullt om Anne Frank och Förintelsen. En kandidat i Stenungsund sprider antisemitiska konspirationsteorier.

Björn Näsman, som står på valbar plats för SD i kommunvalet i Eskilstuna och i landstingsvalet, är gammal skinnskalle med en dom i bagaget. Han hamnade 2015 på bild där han håller om en sångare i ett vit makt-band.

Varför dras alla dessa människor till Sverigedemokraterna? Varför skulle de inte? Det är öppna spjäll mellan SD och mer extrem nationalism, rasism och nazism. Kopplingarna löper kors och tvärs i sociala medier, personliga relationer, i form av gemensamma referenspunkter, värderingar och rotsystem.

Och trådarna går hela vägen till partitoppen.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

SverigedemokraternaJimmie Åkesson (SD) KrönikaNazismVal 2018
Relaterat