Äldre behöver unga talanger

Gästkrönika av Karin Karlsbro

Ingen generation har väl haft så många valmöjligheter som den som växer upp idag.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Val av förskola, skola och gymnasium. Men att välja yrke ligger fortfarande långt fram i tiden för de flesta av dagens tonåringar.

Därför blev jag så förvånad när den 13-åriga dottern en dag i vintras utbrast: ”Nu har jag bestämt mig. Jag vill starta ett äldreboende när jag blir stor.”

Hon strålar av entusiasm och berättar om vad hon vill erbjuda de äldre. En grön miljö, god mat och doft av nybakat bröd. Det ska finnas en vacker trädgård och husdjur. Ingen ska behöva vara ensam. Jag vill att människor ska vara glada de sista åren i livet, säger hon bestämt och jag inser lite förvånat att hon också bär på en oro inför sin egen ålderdom. Några besök hos äldre släktingar har helt klart väckt funderingar.

Vi vänder och vrider på alla aspekter av att leva i ett land där allt fler kommer att fira sin 100-årsdag. Kommer det i framtiden att vara robotar som håller oss i handen när vi är ensamma? Är det smarta hus och digitaliserade tekniklösningar som kommer att garantera vår trygghet? Eller kommer det att behövas ”äkta människor” även i framtidens omsorg? Vi landar till sist i frågan om vem som ska betala för oss när vi blir äldre. Dottern inser att hon behöver få affären att gå ihop om hon ska förverkliga sin dröm, men är samtidigt mån om att alla ska ha råd att bo hos henne. Inte bara rika. Plötsligt hade debatten om välfärdens finansiering och driftsformer ramlat ner på vårt köksbord.

Andelen äldre ökar. Kvalitetskraven höjs. Efterfrågan på kompetent personal växer. Det finns många utmaningar att ta sig an. Men i debatten är det frågan om vinst i välfärden som dominerar. Men idag borde vi ha kommit längre. Den stora frågan är hur vi får unga, driftiga, kreativa kvinnor och män med engagemang för vård och omsorg att välja branschen. Borde det inte vara lika självklart för barnmorskor, sjuksköterskor och personal inom omsorgen att starta och driva företag, som det är för byggnadsingenjörer att bygga sjukhus och biokemister att skapa mediciner.

Men det finns fortfarande en fientlighet mot välfärdsföretagande. Den gestaltar sig kanske allra tydligaste i den s.k. Reepalu-utredningen som tagits fram på uppdrag av regeringen för att tillfredsställa vänsterpartiet.

På ett principiellt plan är debatten om vinst i välfärd enkel och en mycket viktig att föra. Det innebär inte att det är okomplicerat. Regelverk, avtalsmodeller och kvalitetsuppföljningssystem är inte perfekta. Det ska vara sunda spelregler och transparens när skattepengar används.

År 2040 beräknas andelen äldre över 80 år ha fördubblats till cirka åtta procent av befolkningen. Om personaltätheten förblir densamma som i dag kommer personalbehovet inom välfärdssektorn totalt att öka med 30 procent till dess. Vi har inte råd att låta unga talanger skrämmas bort från branschen. De största förlorarna riskerar att bli de äldre, patienterna, anhöriga, ja helt enkelt du och jag. Som mamma till 13-åringen vill jag förstås mest av allt att hon ska få verkliga sina framtidsdrömmar. Hennes plan B är att öppna ett hundpensionat. Det skulle säkert bli bra. Men visst borde vi uppmuntra och vara stolta över människor som vill arbeta och driva företag inom vård och omsorg. Jag har svårt att tänka mig finare jobb.

Karin Karlsbro är ordförande i nätverket Gröna liberaler.

Läs mer om dessa ämnen

Ekonomi/FöretagSocialtjänstÄldreboende

Mest delat denna vecka