Av hasch blir man slö – eller psykotisk

Signerat av Åke Wredén

Under sommarlovet försöker langare hitta nya unga kunder – och polisen har mindre folk i arbete.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Spaningsgruppen är inte större än att den "ligger vilande" på grund av semestrar, enligt chefen för områdespolisen i Katrineholm.

Men polisen kan inte lämnas ensam med knarkfarorna. Första och viktigaste försvarslinje är att unga och vuxna lär sig på vilka sätt det är farligt att röka cannabis. Det är som med spriten, och annat som ger pengar till somliga men sjukdom och social utslagning till andra. Kunskap finns, den är viktig. Man ska dela med sig av den – inte luras att tro att farligt är nyttigt.

Att cannabis – hasch eller marijuana – inte är så farlig sägs ofta. Ibland rentav att den är ett slags naturmedicin. Det är en farlig osanning. Förr hade marijuana låg halt av det farliga, fettlösliga giftet THC (tetrahydrocannabinol) som tar sig genom barriären från blodomloppet och in i hjärnvävnaderna. Där sätter det sig på receptorer för ett oskadligt ämne som naturligt bildas i kroppen. THC ger avspänning och välbefinnande, men påverkar också dopaminutsöndringen. Vid upprepad användning ökar beroendet. Hjärnfunktioner störs på en rad sätt. Cannabisrökaren blir passiviserad, får sämre initiativförmåga och svårare att klara skola och arbete.

Med mer THC i hjärnan störs dess ämnesomsättning så att hallucinationer och förvirring uppträder, och kan förvärras till psykoser, tillfälliga eller kroniska. Redan 1987 visade en uppföljning av tiotusentals svenska värnpliktiga att de som i 15 år ofta rökt hasch hade sexdubblad risk att insjukna i schizofreni.

Sedan några årtionden har cannabisknarket blivit starkare och starkare. En överläkare i psykiatri, Kurosch Yazdi, chef för narkoman- och annan beroendevård i Linz i Österrike, har i en färsk, högst läsvärd bok ett diagram: På 20 år tredubblade knarkodlarnas "växtförädling" procentandelen THC i marijuana i USA. För många sorters cannabisknark har något liknande hänt. På 60-talet när flummiga musiker lekte flower-power kunde cannabisen hålla omkring tre procent THC. Nu förekommer värden på 20 procent. Över 30 uppnås i tävlingar mellan kommersiella knarkprofitörer.

Pratet om den "ofarliga" cannabisen är en farlig lögn. Det bör alla ungdomar, alla föräldrar och alla lärare veta. Doktor Yazdis bok heter just "Cannabislögnen" – Die Cannabis-Lüge. Den verkar ännu bara finnas på tyska. Han har skrivit den efter att år efter år ha mött unga och medelåders med cannabisorsakade psykoser. Hans erfarenhet är att passiviseringen och hjärnskadorna av långvarigt bruk ibland leder till cannabisdemens, så som alkohol kan leda till alkoholdemens. Det han sett i vården är också att THC-verkan i hjärnan gör det mycket svårt för cannabisberoende att inse hur deras sociala utslagning, misslyckanden och fattigdom beror just på det de så gärna röker.

I Sverige är cannabisbruket jämförelsevis mindre vanligt. Men dess främsta skador förvärrar flera av samhällets mer svårlösta problem, dåliga skolresultat, utanförskap på arbetsmarknaden, bidragsberoende.

Knarket har också lagt ännu en tung börda på psykiatrin. Inför musikfestivalsäsongen 2016 skrev fyra överläkare på psykiatrin i Kalmar en larmartikel om hur de varje år efter festivalerna i deras län år fick vårda rader av ungdomar med allvarliga psykoser utlösta av droger under festivalerna.

Något alla ungdomar och alla föräldrar också bör känna till är att man i tid bör skilja på knarkmiljöfestivaler och andra musikfestivaler.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedareNarkotikabrottSocialtjänstsjukvård och hälsa
Relaterat

Mest delat denna vecka