Bioenergin slapp krokben inom EU

Signerat av Åke Wredén

Ska fordon drivas fossilfritt räcker inte en enda teknik.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Men det finns många sätt att kliva fel i miljöpolitik, så att det blir krokben för klimatpolitik. Några sådana frågor var uppe i EU-parlamentet i onsdags.

När det gällde skogens bioenergi lyssnade en majoritet på de svenska och finländska ledamöterna. I miljöutskottet hade det däremot varit flertal för en linje som gick ut på att trä från skogsbruket inte skulle få räknas på riktigt som förnyelsebar och klimatneutral energi. Det skulle ha varit ett felsteg av rätt stora dimensioner.

Ris, stubbar och annat som blir över i skogsbruk och skogsindustri är ett viktigt bränsle i många svenska fjärrvärmeverk. Att skogsnäringen med sådan framgång åstadkommit en marknad för detta bränsle är en stor del av förklaringen till att stenkolet nästan helt försvunnit som bränsle i större städers fjärrvärmeanläggningar. Även för att bli kvitt eldningsolja har biomassan varit betydelsefull. De som eldar med träpellets är också exempel på den nytta skogsnäringen gör.

Bussar och lastbilar drivs ibland av biobränslen. I kollektivtrafiken förekommer inte bara biogas från bland annat soptippar som bränsle utan även rapsmetylester, där råvaran kommer från lantbruket. Massaindustrin levererar numera diesel som är så gott som klimatneutral, och tillverkas av tallolja, en biprodukt i fabriken. Den har så hög kvalitet att den har samma kemiska egenskaper som den diesel som levereras från raffinaderierna.

Ett EU-regelverk för vad som skulle räknas som positiva bidrag i klimatpolitiken skulle styra avsevärt fel om dessa viktiga framsteg helt eller delvis inte skulle få räknas. Efter avsevärt arbete lyckades svenska och finländska ledamöter förklara hur det hänger ihop – för tillräckligt många för att vinna voteringen i skogsfrågorna. Däremot finns fortfarande mer att göra för att sådant som rapsbaserade biobränslen ska få räknas efter förtjänst.

Det är inte så lätt att få alla nere på kontinenten att förstå vad det nordiska sättet att driva skogsbruk åstadkommer inom klimatpolitiken. En hög produktion av både timmer, papper och biomassa för bränsle sker samtidigt som virkesförråden byggs upp och blir större och större. Nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar 2015 beräknas av Naturvårdsverket ha varit 41,3 miljoner ton, och 8,3 miljoner ton bands tills vidare i byggvirke och snickerivaror. Utsläppen av växthusgaser från all produktion inom landet samma år motsvarade, omräknade till koldioxid, 53,8 miljoner ton.

Skillnaden mot skogsfattiga länder är enorm. Där är de vana vid att värma hus med fossilgas i stället för med biomassa i fjärrvärme- och andra pannor. Att elda med fiber från det de har av skogar uppfattas som ett hot mot stora naturvärden. Det gick i alla fall att den här gången förklara vad nordiskt skogsbruk kan prestera klimatpolitiskt. Men det är nog på rätt många håll även i Sverige och Finland som detta är mer okänt än det borde vara.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

EU-parlamentetBiltrafikEnergiKlimatLedareSkogsbruk
Relaterat