C och L får mer med S

Signerat av Alex Voronov

Ett stående argument från högerhåll för Ulf Kristersson (M) som statsminister är att hans regering kommer att föra ”allianspolitik”.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Den givna invändningen handlar om SD:s destruktiva inflytande i ett sådant upplägg.

De senaste veckornas händelser har höjt relevansen i andra frågeställningar: Vilken nytta har den organiserade liberalismen av det som går under beteckningen allianspolitik? Vilken politik kan de liberala partierna få igenom i allianssamarbetet som de inte kan få i ett annat samarbetsformat?

I den uppgörelse mellan C, L, S och MP som föll på målsnöret fanns bland annat avskaffad värnskatt redan från årsskiftet, rätt till familjeåterförening för krigsflyktingar, marknadshyror i nybyggda bostäder och mer pengar till personlig assistans. Frågan om att begränsa vinster i välfärden dödades. Det höjda anslaget till försvaret var i nivå med det som M och KD har lagt.

Närmast full pott för Liberalerna.

I delar där Centerns krav inte överlappade Liberalernas var det svårare, eftersom kraven hade en tyngdpunkt på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare – känslig materia för S. Men även där flyttade Socialdemokraterna på sig, inte mycket men ändå betydligt mer än vad Moderaterna någonsin gjort.

Vad av detta är känd allianspolitik? I princip ingenting, om man läser Alliansens valprogram.

Vad på C- och L-listorna hade kunnat ros i hamn tillsammans med M och KD, med krav för SD-stöd i bakgrunden? Slopad värnskatt? Familjeåterförening? Marknadshyror?

M-KD-budgeten visar i sin tur vad som händer när de två partierna får utforma politik utan liberal inblandning, och behöver stöd från SD. Nedläggningen av Jämställdhetsmyndigheten är exempelvis en smocka till Liberalerna. Partisekreterare Maria Arnholm (L) ser sig själv som idégivare till den nya myndighetens tillkomst. Som statsråd tillsatte hon den utredning som utmynnade i detta.

De två vägarna i regeringsbildningen har blivit lite tydligare. När blocken upplöses och S involveras kan frågor som tidigare har varit låsta luckras upp och öppna vägen till större reformer. De liberala inslagen i politiken kan bli betydande.

Alternativet är M-KD-regering som orienterar sig mot SD, medan C och L reduceras till statister.

Läs också

( 8 st )

Läs mer om dessa ämnen

ArbetsmarknadFlyktingpolitikInrikespolitikKrönikaskatter
Relaterat