Alex Voronov.

Christer Nylanders (L) beskrivning av de liberala utmaningarna är för grund

Signerat av Alex Voronov

”Historiskt har staten varit liberalers huvudsakliga fiende”, skriver Christer Nylander, gruppledare för Liberalernai riksdagen, på lördagens ledarsida i Svenska Dagbladet.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Så är det inte nu, konstaterar han. I stället är det en svag stat som är det största hotet mot individens frihet.

Nylander nämner kriminalitet, skuggsamhällen, självutnämnda moralpoliser och svaga skolprestationer. Svensk liberalism bör i större utsträckning motverka den ofrihet som uppstår när staten inte klarar av att upprätthålla grundläggande fri- och rättigheter, menar han.

Det är bra att Liberalerna klär dagspolitiken i ideologisk dräkt. Men Nylander gör det ändå lite väl lätt för sig.

Hans historieskrivning är förenklad och något konstlad. Man får gå till fördemokratisk tid för att hitta en svensk stat som är liberalers fiende. Därefter har olika idéer kring relationen mellan stat och individ kommit till uttryck i politiken. En central utvecklingslinje är ändå denna: Ekonomin har blivit friare, de skadliga regleringarna färre. Vägen till individens oberoende har i sin tur gått via en stat som utökat sitt åtagande för medborgarnas sociala välfärd. Liberaler har stöttat och drivit på utvecklingen.

Nylanders beskrivning av de liberala utmaningarna är alldeles för grund. Genom att stanna vid, underförstått, krav på bättre polis, socialtjänst och skola slår han in öppna dörrar – vem är emot något av detta? – i stället för att ta strid utefter politikens skarpare skiljelinjer. Dit hör betoning av välfärdsstatens betydelse för människors frihet bortom de grundläggande fri- och rättigheterna, en välfärdsstat vars omfattning återkommande ifrågasätts från höger.

En lika självklar liberal uppgift är att understryka – och inte, som Nylander, linda in i en bisats – att större fokus på brottsbekämpning, med fler rop på hårdare straff och fler verktyg för polisen, kräver ökad vaksamhet så att utrymmet för statliga övergrepp inte blir större, som till exempel med Moderaternas förslag på zonförbud där personer som enligt polisen visat "särskilt otrygghetsskapande beteende" ska förbjudas att vistas på vissa platser.

Den organiserade liberalismen bör tala klarspråk i dessa frågor och markera tydligare avstånd till kollektivister till både höger och vänster.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

LiberalernaInrikespolitikKrönikaLedarepolis
Relaterat