För vetenskap behövs frihet

Signerat av Åke Wredén

På söndag är det utdelning i Stockholm av de vetenskapliga Nobelprisen – och av det litterära.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Till kvällen är det påkostat kalas, en årlig uppvisning i television av kokkonst och damkläder. Det är närmast motsatsen till vad de naturvetenskapliga prisen belönar, forskandets ihärdighet, inspirationen och, viktigast av allt, ärligheten och konsekvensen i vetenskaplig metod.

Det har blivit tradition att göra Nobelhögtidligheterna till ännu en uppvisning av glitter, yta och beundran av välklädda kändisar. Vetenskap är något annat, och den har en grund som gör att den förr eller senare blir kvävd i ofria länder. Däremot kan den blomstra i fria länder, men bara så länge dessa håller fast vid att vara öppna samhällen.

Vetenskapens själva grund är att kunskapens gåva inte är bunden vid nation, kultur, religion, kön, klass eller hudfärg. I listorna över Nobelpris är därför de fördrivna många. Vetenskap utövas ofta i exil, av kvinnor och män som inte sällan flytt undan hat och förföljelse. Det öppna samhällets fiender har drivit en stor del av vetenskap och kultur över gränser, över haven – tidigare framför allt över Atlanten.

Karl Popper, vetenskapsteoretiker och kritiker av totalitära ideologier, skrev som flykting undan nazismen det lysande verket om ”Det öppna samhällets och dess fiender”. Han betonade tron på mänsklighetens förmåga att förenas i rationellt tankeutbyte om det slags frågor som ligger inom det bevisbaras gränser – inte bara mellan liktänkande och inom avgränsade kulturer, utan över gränser och skiljelinjer. Detta är en grund för vetenskapen. Den grunden delar vetenskapen med demokratin, som är en styrelse genom diskussion.

Vetenskap förenar över gränserna. Nobeldagen kan därför aldrig vara politiskt nollställd.

Det finns en djupgående oförenlighet mellan den andliga och intellektuella frihet där vetenskapen kan verka och det slags politiska rörelser där känslo- och värderingskärnan är att sortera, 
gradera och bedöma efter etnisk eller 
kulturell bakgrund.

Sådana internationellt verkande läror gör sig i dag åter breda, liksom för 80 år sedan. De förhåller sig, nu som då, till vetenskapens anda och till frihetens värdegrund så som vattnet gör till elden.

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

UtbildningLedareNobelVetenskap
Relaterat