Förankra, lyssna – så lindras växtvärk

Gästkrönika av Gissur Erlingsson

När bostadsbristen i Storstockholm är stor, problemet med förskoleplatser är omfattande och bostadspriser ligger på fantasinivåer, kan sörmländska kommuner bli intressanta som ett slags ”avlastningsorter” för en överhettad huvudstad.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Redan nu växer våra kommuner. Att växa kan vara en bra sak. Skatteunderlaget stärks, och med mer pengar kan kommunerna stärka kärnverksamheter och investera i infrastruktur. Med fler invånare kan serviceutbudet breddas. Affärer slipper slå igen. Nya kan eventuellt etableras, och marknaden för caféer och restauranger blir bättre. Dessutom får förenings- och kulturliv välbehövliga injektioner.

Men att växa med kvalitet är inget som sker automatiskt. Kommunerna måste vara aktiva för att ta emot de nya invånarna på ett bra sätt. En förutsättning för fortsatt hög inflyttningstakt är att bostäder och vägnät byggs, liksom att förskolor, skolor och idrottsanläggningar är på plats för att kunna möta tillskottet av barn och unga, samt att vatten- och avloppssystem är anpassade till en större befolkningsmängd.

I en av Sörmlandsstäderna – Nyköping – handlar det också om att, via bygget av resecentrum, optimera utbyggnaden av Ostlänken, så att kommunen kan få en del av den befolkningsökning och arbetstillfällen som antas följa av satsningen.

I flera kommuner har utbyggnader varit kontroversiella. Rapporteringen om kritiken mot Nyköpings resecentrum varit omfattande. Vi har även sett hur debattens vågor gått höga i Gnesta om var den nya idrottshallen ska stå. Människor har uttryckt farhågor om deras bostäder ska tappa värde om flervåningshus upprättas i deras närområde.

Statsvetenskapen kan lära oss lite grand om hur beslutsfattare kan agera för att minimera riskerna för protester när beslut går emot befolkningsgruppers önskemål. När beslut av dessa slag fattas är det viktigt att processerna som leder fram till besluten förmår skapa ”goda förlorare”. Och dessa skapas om det offentliga har goda rutiner för att ge allmänheten chansen att ge input under beredningsarbetets gång.

Forskningen tycks enig om att när vi uppfattar själva processen som leder till ett beslut som rätt – och att man upplever att man faktiskt haft chansen att i god tid framföra sina synpunkter och reservationer – ökar sannolikheten för att enskilda ska acceptera impopulära beslut.

Läxan för växande kommuner, då? Att inte låta beslutsprocesserna gå för snabbt. Att aktivt arbeta med samråd kring större byggprojekt. Att försöka förankra och att lyssna, men även – när beslutet väl är klubbat – att aktivt jobba med att förklara och motivera hur och varför ett givet utfall blev som det blev.

Ungefär så kan man öka legitimiteten för större infrastruktursatsningar och undvika ett spritt missnöje bland medborgarna.

Gissur Erlingsson, Gnesta, är docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet

Läs mer om dessa ämnen

BostadsmarknadenByggnation

Mest delat denna vecka