Dags för en konstruktiv opposition.

Ingen vinner på borgerlig bitterhet

Nyström lördag

Den här mandatperioden kan ägnas åt att diskutera om Alliansen fortfarande finns kvar, vilka som svek och planering av lämpliga hämndaktioner. Eller så gillar man läget, borstar av sig stridsdammet och blickar framåt.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Väljer man det senare, vilket de borgerliga partiledarna verkar vilja, bör de försöka få sina partikollegor att hålla sig borta från högljudda utspel. Som den tweet som Sara Skyttedal, Kristdemokraternas toppkandidat till EU-parlamentet, skickade ut efter Centerpartiets besked att de tänkte stödja Stefan Löfven (S) i statsministeromröstningen: ”Klåpare. Bedragare. Quislingar. Vi glömmer aldrig.”

För även om få kommer att glömma hur Sveriges regering ser ut, och vilka partier som har ingått 73-punktsöverenskommelsen, är bitterhet, hämnd och interna strider det sista svensk borgerlighet behöver. I stället bör de goda relationer som Ebba Busch Thor (KD) har förklarat finns mellan partiföreträdarna i de olika utskotten värnas.

Avtalet mellan S, MP, C och L spänner inte över hela det politiska spannet och gäller bara budget för budget fram till 2022. Därefter, samt i frågor som ligger utanför, står det alla partier fritt att samarbeta med vilka de vill och redan när C ingick överenskommelsen slog Annie Lööf (C) fast att hon vill ha goda kontakter med sina Allianskollegor.

Dessutom menar hon, precis som Jan Björklund (L) men till skillnad från Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor, att Alliansen inte är död, den vilar, och sitt uttalande till trots har Kristersson inte stängt dörren. Tvärtom stod han nyligen i riksdagens talarstol och öppnade upp för en återförening: En dag kommer människor med gemensamma värderingar att samlas igen. (…) Nu är inte den tiden. Men jag vet att den tiden kommer.

Det är en bra utgångspunkt. Om Sverige ska kunna få handlingskraftiga regeringar i ett nytt politiskt landskap måste många tänka i nya banor och inte låsa sig vid gamla oförrätter eller inbilla sig att det bara finns en samarbetsform för varje parti. Det märks inte minst på kommunnivå, där exempelvis Moderaterna i Kristerssons hemkommun Strängnäs samarbetar med Socialdemokraterna, utan att det klassas som svek eller pratas om Quislingar.

Den samarbetsandan bör både M och KD ta fasta på. För även om de inte kan förväntas gilla Centerns och Liberalernas vägval, gör de bäst i att inte bara acceptera, utan även respektera, beskedet och ha förståelse för att det inte var ett enkelt beslut för C och L.

Vidare bör de lyssna på före detta M-ledaren Anna Kinberg Batra som i början av veckan skrev i Dagens Industri att det inte är särskilt troligt att vägen till en bättre regering, ur moderat synvinkel, går genom ilskna inlägg i sociala medier. I stället gör de borgerliga partierna bäst i att enas om att vara överens om att de inte är överens om hur Sverigedemokraterna ska hanteras och inse att det inte betyder att de inte kan enas om annat.

Det borde inte minst vara möjligt eftersom alla har spelat med förhållandevis öppna kort sedan valet. Därmed vet de olika partierna varför de andra drar vissa slutsatser och de kommer alltså knappast att erbjuda varandra några överraskningar.

Om ett nygammalt samarbete ska kunna bli verklighet i framtiden måste dock krypskyttet på alla nivåer upphöra. Flera år i skyttegravarna bäddar illa för en återförening.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

regeringenInrikespolitikKrönikaLedare
Relaterat