Elias Rosell har tidigare vikarierat på Eskilstuna-Kurirens, Katrineholms-Kurirens och Södermanlands Nyheters ledarredaktioner.

Klimatmålen kräver högre bensinskatt

Gästkrönika av Elias Rosell

Den 1 januari i år började den nya klimatlagen att gälla. Alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna står bakom.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Ett av målen kopplade till klimatlagen är att utsläppen från transporter, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk tillsammans ska vara minst 63 procent lägre år 2030 jämfört med 1990.

Det är ett ambitiöst mål som kräver ambitiösa åtgärder, vilket kostar. Det är rättvisare att förorenaren betalar för klimatpolitiken än att alla skattebetalare gör det tillsammans.

Att förorenaren betalar genom klimatskatter är även effektivt. Koldioxidskatten i Sverige behöver höjas kraftigt för att klimatmålen ska nås, skriver Konjunkturinstitutet (KI) i en rapport från december om kostnadseffektiv klimatpolitik. Koldioxidskatten kan behöva femdubblas om klimatmålen för 2030 ska nås, enligt KI:s beräkningar.

Det ska sägas att det är svårt att ange en exakt siffra på vad som krävs. Om den tekniska utvecklingen går snabbare än förväntat behöver skatten inte höjas lika mycket.

Höjningen av koldioxidskatten kan också bli lägre genom att andra åtgärder som reduktionsplikt, en lag om att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel, genomförs. Men det skulle innebära att totalkostnaden för samhället blir högre.

Det intressanta är dock inte den exakta skattenivån, utan det faktum att skatten behöver höjas kraftigt. Den som räknar med billig bensin framöver har skäl att tänka om.

En vanlig invändning mot höjda miljöskatter är att det skulle drabba låginkomsttagare. Därför är det särskilt intressant att KI menar att låginkomsttagare skulle påverkas mer positivt än höginkomsttagare av en grön skatteväxling där koldioxidskatten höjs och arbetsgivaravgiften sänks. Detta beror på att låginkomsthushåll får en större andel av sin inkomst från arbete.

Däremot kommer människor i glesbygden att drabbas mer än andra av höjd koldioxidskatt. Att välja att bo på landsbygden får dock inte bli en ursäkt för att låta staten betala ens miljökostnad. På samma sätt som den som exempelvis väljer att bosätta sig i Stockholms innerstad bör acceptera höga hyror så bör den som bor på landsbygden acceptera höga transportkostnader.

Ett problem med en kraftigt höjd koldioxidskatt är att det svenska jordbruket drabbas utan att det gynnar klimatet, eftersom de ökade priserna gör att fler kommer att köpa importerade produkter i stället. Generellt bör politiker vara mycket försiktiga med att göra undantag och ge rabatt på koldioxidskatten. Men i fall som med det svenska jordbruket, där höjda koldioxidskatter leder till att utsläppen flyttar utomlands, kan det vara rätt med rabatt på koldioxidskatten eller en annan form av ekonomisk kompensation.

En kraftig höjning av koldioxidskatten låter inte så roligt, men ett jordklot med allvarlig feber är värre. Partierna som beslutat om ambitiösa klimatmål är skyldiga att föra en politik som leder dit.

Om partierna inte vill höja koldioxidskatten kraftigt måste de visa vilka andra åtgärder de vill genomföra för att nå klimatmålen. Klimatet behöver handling, inte bara vackra mål.

Läs också

( 14 st )

Läs mer om dessa ämnen

InrikespolitikKlimatKrönikaLedare
Relaterat