Grunden i en klimatomställning med bland annat mer vindkraft, solceller och batterier är metaller och mineraler.
Härom veckan skrev Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl två debattartiklar i SvD om gruvdrift och miljö, men frågeställningen om vad klimatomställningen behöver för metall- och mineralresurser saknades helt.
Det krävs mer volym för att producera samma mängd energi från sol och vind jämfört med andra energislag. Exempelvis krävs det 50 gånger mer järn och 90 gånger mer aluminium för att få samma elkapacitet från sol- och vind jämfört med fossil energiproduktion och kärnkraft, skriver forskare i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Den ökning av sol, vind och batterier som krävs för att nå tvågradersmålet leder till ett ökat behov av även koppar, bly, litium, mangan, nickel, silver, stål, zink och sällsynta jordartsmetaller, skriver Världsbanken i en rapport. Även förnybar energi byggs av icke förnybara resurser.
Miljörörelsen svarar ofta att det behövs ökad återvinning av metaller, vilket i sig är helt rätt. Däremot är det tveksamt att återvinning skulle räcka för att ersätta behovet av mer gruvutvinning. Enligt Sveriges Geologiska Undersökning är efterfrågan på metaller för grön teknik “långt större än den mängd metallskrot som i dag finns i omlopp”.
Tillgången till metaller att återvinna kommer att vara relativt låg under de kommande decennierna eftersom de flesta resurserna är inlåsta i anläggningar som används idag, skriver forskare i en annan studie i Nature. Om sol och vind ska vara en stor del av klimatlösningen kommer det krävas en enorm ökning från en nivå där solceller och vindkraft stod för mindre än 1,6 procent av världens energi 2015, vilket gör en försörjning av resurser genom återvinning ännu svårare.
Sverige har dessutom mycket stora resurser av en del av dessa klimatnödvändiga metaller. Exempelvis står Sverige för cirka 90 procent av EU:s totala järnmalmsproduktion, 40 procent av EU:s totala blyproduktion och en fjärdedel av EU:s totala zinkproduktion.
Sandahl föreslår i debattartikeln fyra åtgärder, däribland tidigare miljöprövning och att gruvbrytningens påverkan på lokalsamhället ska få stor betydelse vid besluten om nya gruvplaner. Miljörörelsen är duktig på att uppmärksamma lokala miljöproblem i samband med gruvbrytning, men missar den negativa påverkan på den globala miljön som en mer restriktiv gruvpolitik riskerar att få.
När en ny FN-rapport visar att koldioxidhalten i atmosfären är högre än vad den varit under de senaste tre miljoner åren behöver även miljörörelsen, i högre grad än idag, prioritera klimatfrågan framför lokala miljöproblem. Detta betyder inte att vi ska ignorera lokala miljöproblem eller inskränka äganderätten
Ibland kan den lokala miljön behöva prioriteras före gruvdrift, exempelvis när det handlar om väldigt skyddsvärda områden. Men om Naturskyddsföreningen menar allvar med ökning av sol, vind och batterier bör de försäkra sig om att deras gruvpolitik inte står i vägen.
Elias Rosell har tidigare vikarierat på Eskilstuna-Kurirens, Katrineholms-Kurirens och Södermanlands Nyheters ledarredaktioner.