Mer än en tanke behövs om Kina

Gästkrönika av Elias Rosell
annons

I sitt tal på det världsekonomiska toppmötet i Davos i januari sade Kinas president Xi Jinping det som många önskade höra från en världsledare.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Jinping betonade att världens länder står fast vid klimatavtalet från Paris, att Kina håller fast vid frihandeln och att ingen skulle vinna på ett handelskrig. När Donald Trump sedan beslutade att USA ska lämna Parisavtalet var Kina tydliga med att de står fast vid det.

Kina har närmast börjat framstå som en moralisk världsledare. “I en värld som har förändrats över en natt efter Trumps tillträde som USA:s president verkar Kina plötsligt stå för stabilitet och vara på ´vår´ sida.”, skrev Jonas Söderström vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram efter Xi Jinpings tal vid Davosmötet.

Och Kina menar faktiskt allvar med miljön. I januari avbröt Kina planerna på 103 nya kolkraftverk som planerades eller var under konstruktion. Utsläppen från den kinesiska energiproduktionen minskar, enligt Internationella energirådet. Kina är ett av de främsta skälen till varför det fortfarande finns skäl att inte ge upp hoppet om klimatet.

Som om det inte vore nog är Kina den största orsaken till att FN:s milleniemål om att halvera fattigdomen uppnåddes. Kina stod för tre fjärdedelar av världens fattigdomsminskning mellan 1990 och 2005. Totalt har 800 miljoner kineser lyfts ur fattigdom under de senaste decennierna, till stor del genom handel och marknadsekonomi.

Detta är fantastiska framsteg, men det får inte heller göra att vi inte ser andra delar av Kina. Det gäller att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, Kina är både närmast en miljöhjälte och en fruktansvärd diktatur. Det ena varken ursäktar eller förminskar det andra.

Att Kina är en brutal diktatur vittnade inte minst den i cancer nyligen avlidna nobelpristagaren Liu Xiaobo om. Han var inte på plats i Oslo den 10 december 2010 för att hämta sitt fredspris. Han hade året innan dömts till elva års fängelse för "omstörtande verksamhet” efter att ha författat ett upprop för mer fri- och rättigheter i Kina.

Liu Xiabo är tyvärr bara en av många som fängslats. Tusentals personer sitter fängslade för sina politiska eller religiösa övertygelser. Förhållandena i fängelserna är mycket hårda. Cirka en femtedel av de över 10000 anhängare till den religiösa rörelsen Falun Gong som fängslades 1999-2009 har dött i fängelset, enligt människorättsgrupper.

Som tidningen The Economist påpekar är det bättre om västvärlden kritiserar Kina tillsammans, än om ett land gör det ensamt. Efter att den norska Nobelkommittén gav fredspriset till Liu Xiabo 2010 dröjde det ända till 2015 innan Kina återställde relationen med Norge.

Men Kina är troligen alldeles för handelsberoende för att kunna ha dåliga relationer med hela västvärlden samtidigt. Omvärlden måste fortsätta samarbeta med Kina, men samtidigt inte blunda för Kinas övergrepp mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Elias Rosell är vikarierande ledarskribent på Södermanlands Nyheter. Senare i sommar kommer han att vikariera på Eskilstuna-Kuriren och Katrineholms-Kuriren.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

KinaMänskliga rättigheterMiljöPolitik
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka