Politik för en ny industriell revolution

Gästkrönika av Sofia Nerbrand

På onsdagen drabbade de två bästa schackspelarna i världen samman för att avgöra vem som skulle bli mästare. Båda är osedvanligt duktiga, delvis på grund av att de växt upp med datorer som utmanat och lärt upp dem. Men ingen människa kan i dag slå en dator i schack.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Samspelet mellan människa och maskin utvecklar oss. Maskinerna kan dessutom utföra saker som vi bara kan drömma om. Använt rätt innebär detta ofattbara uppsidor.

Dessutom lär sig maskiner nya saker hela tiden. Robotar med artificiell intelligens har nu förmåga att springa i kuperad terräng. Teslor eller JAS-plan som lär sig att färdas på ett komplicerat vis kan blixtsnabbt förmedla denna färdighet till alla andra exemplar av sin modell. Självkörande fordon kommer i framtiden att transportera oss när vi sover.

”Digitala tvillingar”, digitala simuleringar av verkliga föremål, kan användas för att pröva halsbrytande saker – utan att behöva tillverka en prototyp eller ta några fysiska risker. Med VR kan vi uppleva nya världar utan att våra kroppar är där. Blockkedjor och artificiell intelligens revolutionerar till exempel logistik och optimerar användningen av resurser.

Den fjärde industriella revolution som nu pågår kommer att ha minst samma omvälvande effekt på våra liv som ångmaskinen, elektriciteten och elektroniken hade på sin tid. I vilken exakt ordning de olika nya teknikerna kommer att få ett genombrott är svårt att säga. Bedömare i Silicon Valley menar att genomslaget för en viss teknik kan ta lite längre tid än vi tror, men när det väl kommer är effekterna större än vi föreställt oss.

Som konsumenter kommer vi att ha tillgång till skräddarsydda produkter som levereras till våra hem på nolltid – till lägre priser än i dag. Annat kan 3D-skrivare tillverka på plats. Många sysslor kommer vi inte att behöva utföra, eftersom smarta apparater tar hand om det. Googles assistent kan redan nu ringa upp din frisör och boka en tid genom ett röstsamtal.

Som arbetstagare finns det självfallet fantastiska möjligheter att få betalt för sina tjänster – om man hänger med i utvecklingen. Människor är till exempel mycket bättre på att ställa frågor än maskiner. Vi är också sociala varelser som behöver sammanhang och beröring.

Men digitaliseringen betyder också en oerhört kraftfull och snabb omvandling av företag, branscher, transporter och handel. Det kräver anpassbarhet och ständigt lärande. För experter kan det vara en stor utmaning att byta spår när deras arbetsuppgifter börjar utföras av datorer och andra maskiner. För äldre kan det vara en mental och fysisk prövning.

Industri 4.0 må vara abstrakt och svår att greppa. Men skiftet kommer obönhörligen. Att inte ta höjd för det är dumdristigt, närmast ett svek.

Teknik slår alltid politik, som entreprenören Jan Stenbeck uttryckt saken. Inte desto mindre behöver politiker sätta sig in i den tekniska utvecklingen och fatta beslut som dels stärker livslångt lärande och en flexibel arbetsmarknad, dels göra vad som krävs för att locka investeringar.

Vinnova varnar för att Sverige är på väg att hamna på efterkälken. Det har vi inte råd med. Omvärlden rör på sig i svindlande hastighet – oavsett om vi har en regering eller inte.

Sofia Nerbrand är ordförande i den liberala stiftelsen Bertil Ohlininstitutet.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

ArbetsmarknadIndustriKrönikaLedare
Relaterat