Skolan måste våga prioritera och välja bort

Signerat av Susanne Nyström
annons

Den svenska skolan har många problem. Hemkunskapen är inte ett av dem.

Den signerade ledartexten är skriven av en medarbetare på tidningens ledarredaktion och speglar tidningens liberala värderingar och åsikter. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

Däremot ligger tisdagens utspel på DN Debatt rätt i tiden. Inget problem tycks vara för stort eller för litet för att inte kunna lösas genom att trycka in fler moment i grundskolans läroplan. Antingen genom att införa nya ämnen, som programmering, kommunikation, livskunskap, entreprenörskap och arbetsmarknadskunskap. Eller genom att föreslå att redan befintliga kurser ska svälla, vilket var vad flera forskare gjorde när de slog ett slag för en utbyggnad av hemkunskapen, med motiveringen att antalet matförgiftningar måste minska (15/8).

Precis som alltid när ambitionen är att höja kunskapsnivån är intentionen god. För visst vore det jättetrevligt om alla elever efter nio år i grundskolan glatt lagar hälsosam mat, täljer smörknivar, stickar vantar, spelar ett instrument, kan klassikerna, behärskar den högre matematiken, talar flytande engelska, hygglig spanska, är goda entreprenörer, skapliga programmerare och har fördjupade kunskaper inom både de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena.

Problemet är att allt inte får plats. Mer undervisning inom ett område innebär mindre tid för annat, alternativt en utökad timplan.

Därför är steg ett, innan man föreslår nya moment eller områden, att göra en ordentlig översyn av läroplanen. Vilka ämnen ska eleverna studera? Vilka moment ska ingå? Och hur lång tid får det ta?

För det håller inte att hela tiden införa nya mål, utan att utvärdera vad de får för konsekvenser. Exempelvis skulle det inte vara särskilt konstigt om svenska elevers fall i Pisa-mätningarna åtminstone delvis beror på utträngningseffekter, där fördjupade studier och mängdträning fått ge vika när lärarna getts direktiv om ytterligare saker som ska hinnas med.

Därför bör vi inte införa mer hemkunskap, förutsatt att inget annat tas bort, och med tanke på de senaste decenniernas larm om elevernas resultatutveckling, är det knappast hemkunskapen som ligger i pipelinen. Inte för att det är illa om barn och unga lär sig grundläggande mathygien och att man inte ska smaka på rå köttfärs. Utan för att detta rimligtvis måste hinnas med på de drygt hundra hemkunskapstimmar som redan finns i läroplanen.

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

krönLedareMatskola och utbildning
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka