Alla förseningar kan inte försvinna, men många. Foto:

Sverige borde vara mer som Japan och Schweiz

Nyström lördag

Året började dåligt för Sörmlands pendlare – en grupp där jag själv ingår.

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning med journalistik.

I januari kom 89,7 procent av tågen till Eskilstuna fram i tid och 86,2 procent till Katrineholm (SVT, 14/2). Mellan den 11 och 22 februari gjorde ett fordonsfel att avgångar mellan Eskilstuna och Stockholm och vice versa ställdes in på daglig basis, och som tidningen skrev förra veckan har många blivit strandade i flera timmar när de varit på väg till och från jobb och skola.

Dessutom har informationen från SJ och Trafikverket varit dålig. Det gick så långt att Region Sörmland röt till: ”Trafikverket och SJ måste se till att berätta vilka förutsättningar folk har att ta sig till sitt arbete. Det duger inte att människor ska utsättas för sånt här varje dag,” sa regionstyrelsens ordförande Monica Johansson (S) till SVT, med tillägget att de som står på perrongen måste få information.

Här kan Sverige lära av Japan och Schweiz. Två länder som tar tåg på allvar.

I en text i Dagens Samhälle skildrar Carl-William Palmqvist, doktorand på Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, Japan som tågresenärernas Samarkand (4/2). Punktligheten är hög, 98 procent mot Sveriges 90, och förseningarna små.

Även om vädret skiljer sig mellan Norden och Asien menar Palmqvist att det åtminstone finns tre saker som Sverige kan kopiera från Japan för att komma åt de små förseningarna. Alltså förseningar som först bara kostar några minuter, men som sedan expanderar, eftersom små förseningar inte sällan gör att tåg kommer i vägen för varandra med ytterligare förseningar som följd.

Det handlar om att planera in mer exakta tider för av- och påstigning, eftersom tidsåtgången varierar mellan olika tåg, stationer och tider på dygnet. Om att markera var på perrongen tågdörrarna kommer att hamna och var påstigande ska vänta för att inte vara i vägen för avstigande. Och om att förenkla infrastrukturen så att färre saker kan gå sönder – Japan har exempelvis relativt få växlar, vilket är lättare att underhålla och leder till färre växelfel.

Hur bra en tågresa kan fungera, även när allt fallerar, beskrevs för drygt ett år sedan av Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter, som hade rest från Schweiz till Frankrike (4/2-2018). När tåget blev försenat – för det händer även där tågen vanligtvis går som på räls – togs resenärerna emot på stationen av personal som snabbt ordnade nödproviant, övernattningar och nya tågbiljetter. Det var inget tal om lös det själv, spara kvittot, vi får se hur det går, just nu vet vi ingenting eller information i en app.

Inte heller uppstod dålig stämning, vilket snarare är regel än undantag på Stockholm central, när de blåa siffrorna, som markerar förseningar, lyser i ankomsthallen. Eller när pendlare får kort information om att tåget de brukar ta till eller från jobbet är inställt, med en hänvisning om att ta nästkommande tåg, som i regel inte precis är i antågande.

Det är i sådana situationer jag önskar att Sverige var mer som Japan och Schweiz. Med färre förseningar och inte minst någon som visar att den bryr sig när förseningen är ett faktum.

Läs också

( 14 st )

Läs mer om dessa ämnen

KrönikaLedareTåg
Relaterat