DANS

"Verkningar"

Koreografi: Jannine Rivel

Artikelbild

| Mjukiskjol.

Dansare: Jannine Rivel,  Emilia Wärff, Stine Marcinkowski Pettersson, Nasreen Aljanabi Larsson, Moa M Sahlin

Kompositör: Xenia Kriisin

Musiker:  Xenia Kriisin,  Anette Kumlin

Scenkonst Sörmland

Artikelbild

| "Verkningar" vänder på steken och försöker få oss att tolka intryck på nya sätt.

Ungefär så skulle titeln till Scenkonst Sörmlands färskaste dansverk kunna tolkas. "Verkningar" tar oss med in i ett rum dit dagsljuset inte når. Halvmörker råder och scenografins lysrör tänds och släcks med oregelbunden nyckfullhet. Mönster uteblir,  istället måste vi försöka orientera oss i något okänt, en värld där tidigare erfarenheter inte duger. Alltså egentligen som i livet självt, även om vi gärna vill tro att vi har verktyg för det mesta.

Att luta sig mot finns musiken och Zenia Kriisins fina röst som fungerar som vägvisare genom föreställningen. Dansarna testar blomsterhattar, provar kuddmössor och tar sig fram gräsbeskodda. Deras rörelser för tankarna till synapsernas troligen rätt förvirrande jobb: Att skicka information från våra sinnen och upp till hjärnan som i sin tur är satt att tolka det lukt, smak, känsel, syn och hörsel har att komma med. 

Artikelbild

| Musiken fungerar som en sorts vägvisare genom föreställningen.

Kjolen behängd med mjukisdjur blinkar i mörkret som en signal till ett annat sätt att läsa av tillvaron - medan flätverket hintar om att det är tillsammans en ny helhet kan bli möjlig. När sedan apelsinklyftorna skickas runt på publikläktaren känns det nästan som att få nattvarden. 

Nej, "Verkningar" liknar inget annat. Men utmanar till nya tankar. Så slutrådet är: "Utsätten eder".